Skip to content
Artwork for Vetenskapsradion

Vetenskapsradion

Sveriges Radio

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Play
  • 86 episodes
  • daily
  • Avg 19 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • September 18 · 19 min

    När unga fick bestämma förändrades forskningen

    Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa? I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar. Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga. Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror? Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället. Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet. Reporter: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 17 · 19 min

    AI:s upphovsman skärper varningarna för tekniken

    Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser. Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter. AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 16 · 19 min

    Musiken med överallt – här är forskarnas tips för hur du skonar hörseln

    Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad. Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter. Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel. Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör. Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen: Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 15 · 19 min

    Dansk världsomsegling i jakt på sjöodjur blev ett genombrott för forskning på 10 kilometers djup

    Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen. Reporter: Mats Carlsson-Lénart mats.carlsson-lenart@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 14 · 19 min

    Hemligheten bakom hur världens sångfåglar bygger sina melodier – skräddarsydda för platsen

    Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett. Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science. Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto: Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/ American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/ Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504 Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

  • September 11 · 19 min

    Kejsarsnitt som norm i Brasilien när över hälften av alla barn föds med operation

    I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning. I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt. I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi. Reporter: Sara Heyman sara.heyman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 9 · 19 min

    AI, kvantteknik och klimat – här är forskningen politikerna vill satsa på

    Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan. Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning. Programledare: Camilla Widebeck Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström

  • September 8 · 19 min

    Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger

    Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/4–2025. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats. För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 8 · 19 min

    Ved-författarens bästa eldningsmetod: ”Käringen på bron”

    Norske författaren Lars Mytting är aktuell med en nyutgåva av sin bok Ved. Där presenterar han bland annat en egen metod att göra upp eld i en kamin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats. Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer. Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 7 · 19 min

    Så studeras svamparnas okända värld med jordprover och DNA-teknik

    Bara en bråkdel av det underjordiska svampriket är känt. Nu arbetar forskare med att kartlägga fler arter med DNA-metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har. Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser. Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 4 · 19 min

    Landsbygden avfolkas och skogen tar över – så ökar skogstäcket i Europa

    Färre på landsbygden betyder mer skog och mer barrskog på tidigare åkermark. Med klimatförändringar ökar bränsle och brandrisk samtidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent. Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar. Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar. För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 3 · 19 min

    Kärnkraftsingenjören dömer ut Valdemarsvik som plats för nya reaktorer

    Johnny Gliving varnar för kärnkraft på åkern i Målma. Saknad hamn, vägar, kraftledningar och kylvatten kan göra satsningen dyr och riskfylld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är uppdaterat torsdag förmiddag, 20260903, efter att kärnteknikföretaget Studsvik, som i våras köpte Kärnfull Next, gått ut med att man har slutit ett avtal om fyra små modulära reaktorer, SMR från GE Vernova Hitachi och att de kommer att bilda ett projektbolag för att bygga och driva ett nytt kärnkraftverk och att de kommer att välja att gå vidare i antingen Valdemarsvik eller Studsvik utanför Nyköping. I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare. Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel. Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna. Reporter: Daniel Värjö daniel.varjo@sr.se Producent: Gunilla Kyhlén gunilla.kyhlen@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

  • September 2 · 19 min

    Kontanter – mer än bara pengar

    Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många.

  • August 26 · 19 min

    Så tog plasten över världen

    Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen.

  • August 24 · 19 min

    Så blev fyraprocentspärren riksdagens tröskel

    Fyraprocentsspärren är en politisk kompromiss mellan höger- och vänsterblocket från 60-talet, med makt att påverka både sakinnehåll och vilket parti vi röstar på.

Showing 41–60 of 86 episodes