Skip to content
Artwork for Vetenskapsradion

Vetenskapsradion

Sveriges Radio

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Play
  • 65 episodes
  • daily
  • Avg 19 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • Yesterday · 20 min

    Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute

    Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet. Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande. Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.borstrom@sr.se Ljudtekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

  • Wednesday · 19 min

    De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr

    Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/10–2025. Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle. I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv. Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke. Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

  • Tuesday · 20 min

    Bland potatislökar och gubbäpplen – här bevaras gamla trädgårdsväxter

    På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter. Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper. Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad. Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • Monday · 21 min

    Ekonomipriset 2026

    Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg. Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Producent: Jonna Westin Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

  • October 9 · 20 min

    Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

    Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden avslöja om universum? Och varför beskrivs årets kemipris med höger och vänster-händer? I ett specialavsnitt om Nobelprisen 2026 förklarar Vetenskapsradions Annika Östman, Camilla Widebeck och Lars Broström årets prisbelönta forskning i medicin, fysik och kemi. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

  • October 8 · 20 min

    Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

    ”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/4 2025. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet. Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier. Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare: Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • October 7 · 20 min

    Nobelpriset i kemi 2026

    Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra. Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet. Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi. Producent: Camilla Widebeck Programledare: Björn Gunér och Lars Broström

  • October 6 · 20 min

    Nobelpriset i fysik 2026

    Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung och för IceCube-observatoriet inne i Antarktis is. Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien. Gäst i programmet: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Producent: Jonna Westin Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

  • October 5 · 21 min

    Nobelpriset i medicin 2026

    Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel är de tre pristagarna. Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet. Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström

  • October 2 · 19 min

    Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

    Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulationerna inför årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi och diskuterar upptäckterna som kan stå näst på tur att prisas. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Reportrar: Annika Östman annika.ostman@sr.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • October 1 · 20 min

    Här är glaset som lurar ljuset

    De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen startade på 00-talet då det talades om materialen i termer av "Harry Potters osynlighetsmantel". Det var en lätt överdrift då och är det fortfarande - även om små föremål faktiskt gjorts osynliga. Metamaterialen ger oss kanske snarare mer av platta linser som kan finnas i mobiltelefoner. Hologram till våra mobilchattar kan också komma med hjälp av metamaterial, och effektivare datorer - som inte behöver så mycket kylning som dagens datorhallar. Samtidigt har forskningen kommit att omfatta mycket mer än ljus och andra elektromagnetiska våglängder. Strukturer som är mindre än de våglängder de ska påverka - det är hemligheten som öppnar nya möjligheter. Möt två svenska forskare som lanserar "the meta way of thinking" – meta-sättet att tänka. Där de material som står till buds inte behöver vara gränsen för forskarnas fantasi och våra möjligheter. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 30 · 20 min

    Det våras för hårdtvålen

    Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002. Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt. I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval. Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Viktor Bortas Rydberg

  • September 29 · 20 min

    Därför vet forskarna fortfarande för lite om samers hälsa

    För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studierna ger en dubbel bild. Samers hälsa tycks i stort likna majoritetsbefolkningens, vilket är unikt för ett urfolk. Att kunna tala samiska hänger samman med bättre psykisk hälsa visar forskningen. Samtidigt rapporterar över en fjärdedel att de utsatts för kränkningar den senaste tiden, och bland unga samiska kvinnor har andelen som uppgett suicidförsök ökat kraftigt. Urvalet bygger på Sametingets röstlängd och register med koppling till renskötsel, men då saknas samer som varken röstar eller har renanknytning. Hur ska forskare få fram bättre kunskap utan att samtidigt öka misstron mot myndigheter och register? Det är en fråga som blivit allt mer central i takt med att Sverige granskar historiska övergrepp mot det samiska folket. Sanningskommissionens uppdrag och den statliga utredningen ”Marken, vattnet och tankarna” lyfter historiska oförrätter, men också behovet av tryggt deltagande och kulturkompetens i vården. Här hittar du forskningsantologin ”Marken, vattnet och tankarna” Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se Hit kan du vända dig om du mår dåligt Mind - självmordslinjen: 90101

  • September 28 · 20 min

    Bland glasdjur och golfbollar – möt svampdjuren från djuphavet

    Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeborrning, fiske och utvinning av mineraler är alla aktiviteter som hotar livet i djuphavet. Men så lite är känt om de här enorma områdena på jorden, att det är svårt att veta vad som står på spel om de exploateras. Svampdjursexperten Paco Cardenas är en av de som försöker kartlägga livet i djuphavet innan det är för sent. Han har just kommit tillbaka från en expedition där han samlat in flera svampdjur vars skelett består av glas, och som kommer i alla möjliga olika former och storlekar. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 25 · 20 min

    Grävmaskiner härmar skogsbrand för att rädda den hotade sandödlan

    För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251030. Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 24 · 20 min

    Danska spermier räddare i nöden

    Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På flera svenska sjukhus har bristen blivit så påtaglig att spermier köps in från Danmark. Samtidigt skiljer sig systemen åt i grunden. I Sverige får de som tar emot spermier inte veta något alls om donatorn. Det är istället barnet som längre fram i livet kan få veta vem donatorn är. I Danmark däremot är spermiedonation en öppen marknad. Donatorerna presenteras med foto, du kan få veta allt från vad de jobbar med till vilken bil de gillar mest. Lagstiftningen ser också annorlunda ut när det gäller hur många familjer som kan använda samma donator. I Danmark kan donatorn bidra i fler familjer än i Sverige, och spermier kan dessutom säljas vidare till andra länder. Det här väcker frågor om många halvsyskon och om ansvar när något går fel. Medverkande: Fatma Gülen Yalder, embryolog och avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Margareta Kitlinski, överläkare och sektionsledare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

  • September 23 · 20 min

    Så gick svensken från svamphatare till svampälskare

    Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för ”sopp”. Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • September 22 · 20 min

    Vävstolar och vägtrummor rustar Västernorrland för nästa oväder

    I september 2025 regnade det rejält i Västernorrland. Både vägar och järnvägar översvämmades och förstördes. Nu är länet bättre rustatmot oväder – men mycket finns kvar att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker vägen som förvandlades till ett hål, och där en person i en personbil omkom. Vi tittar också på järnvägen där banvallen spolades undan så att rälsen hängde i luften. Båda platserna har byggts upp på sätt som ska klara av vattenflöden bättre. Vi besöker Prästmon, där invånarna regelbundet samlas under devisen "Bygemenskap är byberedskap". Vävstugan i gamla stationshuset ses i byn som en del av beredskapen. Medverkande: Lea Kinnunen och Svante Hamberg, Bygemenskap är byberedskap i Prästmon Martin Neldén, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland Lennart Svensson, Skogsstyrelsen Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

  • September 19 · 20 min

    Sjukvårdsaffärer blev preventivmedelsbutiker med herringång och damingång

    Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män. Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen. Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig. Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass. Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig. Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

  • September 18 · 19 min

    När unga fick bestämma förändrades forskningen

    Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa? I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar. Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga. Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror? Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället. Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet. Reporter: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Showing 1–20 of 65 episodes