Nördarnas podd

Patrik Stenberg och David Stavegård

En intervjupodd där vi låter olika nördar blomma ut och berätta om sitt nördigaste intresse.
Det kan handla om allt från gräsmattor, till bibliska kvinnor eller biodling.

Häng med, det blir kul!

Play

Open in

33 episodes
weekly
Avg 45 min
Swedish

Episodes 33

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

Monday · 38 min
148. Boktjuven på Kungliga Biblioteket
I avsnittet bjuder Patrik och David på en svängig blandning av fascinerande bibliotekskriminalteknik, historiska bokstölder och djupdykningar i de senaste nörderierna inom hemmaservrar och AI-agenter. Bokstölderna på Kungliga Biblioteket: Vi tittar närmare på det uppmärksammade fallet där 62 värdefulla, äldre verk (bland annat 1600-talsatlasar och böcker som överlevde slottsbranden 1697) försvann från KB under en tioårsperiod mellan 1995 och 2004. Hur en betrodd chef på handskriftsenheten kunde länsa magasinen, sälja böckerna via auktionshus i Tyskland för miljontals kronor – och hur detektivarbetet med att spåra dem har pågått i årtionden. Veckans nördigaste – Del 1 (Patrik): Patrik har fått i uppdrag att bygga upp en helt ny videostudio på jobbet för att lyfta företagets närvaro på YouTube under 2027. Det planeras för kameror, ljussättning och proffsigare produktion. Veckans nördigaste – Del 2 (David): David nördar ner sig i hemmaservern och verktyget N8N, där han bygger automatiserade flöden. Han har bland annat satt upp en "morgonbriefing" som sammanfattar inkorg, kalender och väder, samt integrerat det med anteckningsprogrammet Obsidian. AI-agenten i skogarna: Patrik berättar om sin AI-agent (driven via OpenClaw) som sköter rapportering och statistik för podden, vilket ledde till ett roligt sammanträffande då både Patrik och David pillade med exakt samma typ av automatiseringar samtidigt. 💡 Följarfråga: Är det okej att stjäla böcker från Kungliga Biblioteket? Skriv Ja eller Nej i vår Facebook-grupp och tyck till!
November 2 · 45 min
147. Bananernas märkliga historia
Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd där David och Patrik gräver djupt i en av världens vanligaste frukters förvånansvärt dramatiska och mörka historia: bananen. Visste du att bananen du äter idag egentligen är en genetisk klon från 1830-talet och att hela livsmedelsindustrin står inför ett enormt hot? Här är en sammanfattning av allt vi avverkar i avsnittet: Rent botaniskt sett är bananen faktiskt ett bär. Dessutom är bananplantan inget träd, utan en jätteört som kan bli flera meter hög och som saknar riktig stam (den byggs upp av tätt omslutna bladslidor). De bananer vi köper i matbutiken är nästan helt frölösa och klonas via sidoskott eller vävnadsodling. Resan till vår moderna banan tar oss till tidigt 1800-tal och godset Chatsworth House i England. Där experimenterade den unga trädgårdsmästaren Joseph Paxton fram den bananplanta som idag dominerar hela världshandeln – uppkallad efter William Cavendish, den sjätte hertigen av Devonshire. Innan Cavendish tog över fanns storfavoriten Gross Michael (eller "Big Mike"), som hade ett tjockare skal och en fylligare smak. Men på 1900-talet slog en jordlevande svamp (Panamasjukan) ut jätteplantager. Historien upprepar sig: Idag hotas Cavendish-bananen av en ny variant av svampen – Tropical Race 4 (TR4) – som har spritt sig till Latinamerika och väcker frågor om sårbarheten i vår tids monokulturer. Forskare kämpar dock vidare med lösningar som den genmodifierade bananen Q-Cav 4. Bananer är inte bara goda – de har format världspolitiken. Författaren O. Henry myntade begreppet bananrepublik efter en tid på flykt i Honduras, där mäktiga bolag som United Fruit Company (idag Chiquita) styrde järnvägar, hamnar och till och med störtade regeringar med hjälp av CIA. EU och krokiga bananer: Sanningen bakom den klassiska myten om kvalitetsklasser. Mellow Yellow-bluffen (1967): Ryktet om att man kunde bli hög på att röka torkade bananskal. Världens dyraste banan: Konstverket Comedian av Maurizio Cattelan som såldes på Sotheby's för 6,2 miljoner dollar – och åts upp. Radioaktiv frukt: Bananer innehåller kalium-40, vilket har gett upphov till måttet Banana equivalent dose. Banana for scale: Den klassiska internetmätstocken. Bananlådan: Den oumbärliga studentflyttkartongen. Varför är bananen böjd? Svaret stavas negativ gravitropism – frukterna sträcker sig mot solen. Utöver banandjupdykningen avhandlar Patrik sina bästa tips för höstskötsel av gräsmattan, och David oroar sig över trasig bluetooth i sina gamla Sony-lurar samtidigt som han spanar på nya modeller.
October 26 · 59 min
146. Fukushima-olyckan – När naturen och tekniken kolliderade
I det här avsnittet av Nördarnas podd djupdyker Patrik och David i en av modern tids mest omtalade kärnkraftskatastrofer: Fukushima-olyckan den 11 mars 2011. Avsnittet bjuder på både personliga minnen från bröllopsresor i tider av kris, tekniska djupdykningar och en hel del oväntade fakta. Bröllopsresor och dålig timing: David befann sig i Japan strax före katastrofen, och Patrik bjuder på historien om när frugan åkte på gips efter en misslyckad vända i Mexiko. Bakgrunden till olyckan: Hur det massiva jordskalvet och den 14 meter höga tsunamin slog ut kylsystemen vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Härdsmältan i reaktor 1–3: Vad som hände under de kritiska dygnen och varför reaktor 4 kunde ha utlöst en ännu värre katastrof. Fukushima 50: Hjältarna som stannade kvar för att förhindra en total mardröm och de små brandbilarna som fick agera räddning i nöden. Efterspelet och saneringen: Hur läget ser ut 15 år senare med de återstående 880 tonbränsleresterna och utsläppet av renat vatten i Stilla havet. Patriks egna AI-agent: En uppdatering om hur OpenClaw i garaget sköter sociala medier helt autonomt. KTH:s matematikklubb: David hyllar den ogenerade "rekryteringskampanjen" för mellanstadieelever på KTH. Lyssna och häng med bland ämnena
October 18 · 54 min
145. Saturnus – Gasjätten som flyter, ringar som regnar bort och jakten på utomjordiskt liv
Kan en hel planet flyta i ett gigantiskt badkar? Är Saturnus berömda ringar egentligen yngre än dinosaurierna – och stämmer det att de håller på att försvinna? I det här avsnittet av Nördarnas podd fortsätter Patrik och David sin serie om solsystemets planeter och riktar teleskopet mot den sjätte planeten från solen: den mäktiga gasjätten Saturnus. Vi nördar ner oss i allt från extremväder med vindar på 1 800 km/h och mystiska geometriska stormar vid polerna, till varför Saturnus marknadsföringsavdelning borde få sparken för sin tråkiga namngivning av ringarna. Dessutom kikar vi närmare på rekordmånga månar, sjöar av flytande metan och en av solsystemets absolut hetaste kandidater för utomjordiskt liv. Planet-fakta & det stora badkaret: Saturnus har en diameter på 120 500 km (9,5 gånger jordens), men en medeldensitet på bara 0,69 g/cm³. Eftersom det är lägre än vatten skulle planeten rent teoretiskt flyta om vi bara hittade ett tillräckligt stort badkar. Historiska upptäckter: Från Galileos kikare 1610 (där han trodde att ringarna var "öron" på planeten) till Christiaan Huygens upptäckt av månen Titan 1655, Giovanni Domenico Cassinis upptäckt av Cassini-delningen 1675 och James Clerk Maxwells matematiska bevis 1859. Mysteriet med Saturnus ringar: Ett enormt system som breder ut sig över hundratusentals kilometer, men där huvudringarna på många ställen bara är runt 10 meter tjocka! Vi diskuterar forskarnas debatt om ringarnas ålder (4,5 miljarder år eller "bara" 10–100 miljoner år?) och fenomenet ringregn (ring rain) som gör att ringarna sakta regnar in i planeten. Sexhörningen och extremväder: På Saturnus varar en årstid i sju jordår och vid ekvatorn piskar vindarna i 1 800 km/h. Vi tittar på den märkliga, 30 000 km breda hexagonen (sexhörningen) i jetströmmen vid nordpolen – och den nyupptäckta tiosidiga vågen vid sydpolen som presenterades i september 2026. Månarnas konung (293 stycken!): Vi fokuserar på de två mest spännande månarna: Rymdsonden Cassini-Huygens: Uppdraget som gav oss över 453 000 bilder, gjorde den första mjuklandningen i det yttre solsystemet (på Titan 2005) och avslutades med en dramatisk "Grand Finale" 2017 då sonden avsiktligt störtades in i Saturnus för att skydda månarna från jordiska mikrober. Saturnus i populärkulturen: Maskhålet i Interstellar, Kurt Vonneguts Sirens of Titan, Francisco Goyas mörka målning, månraketen Saturn V, det bortglömda bilmärket Saturn och klassiska spelkonsolen Sega Saturn från 1994. Veckans nördigaste: Patrik bygger ut sitt smarta hem genom att koppla ihop ChatGPT med Homey och löser räckviddsproblem i garaget med Homey Link. David har ramlat ännu djupare ner i kaninhålet kring vibe-kodning, där tusentals utvecklare återskapar en klon av Adobe Photoshop med hjälp av AI (Claude) – helt utan att röra originalkällkoden, likt hur man rundade IBM:s BIOS-patent på 80-talet.
October 11 · 47 min
144. Bluffen Nostradamus?!
Välkomna till ett nytt och efterlängtat avsnitt av Nördarnas podd! Efter några stressiga veckor är vi äntligen tillbaka bakom mikrofonerna, redo att nörda ner oss i allt från historiska mysterier till dagsaktuell mjukvarurevolution. I veckans huvudämne riktar vi blicken mot 1500-talets Frankrike och mannen som påstås ha kunnat förutspå allt: Michel de Nostredame, mer känd som Nostradamus. Vi gräver i hans förflutna som läkare och astrolog och hur boken Les Prophéties från 1555 gjorde honom till världens mest kända profet. Men hur pricksäker var han egentligen? Vi slår hål på den seglivade myten om att han förutsåg 11 september-attackerna (en myt som startades av en kanadensisk student 1997) och tittar närmare på hur Nostradamus luddiga kvartiner användes som psykologisk krigföring och propaganda under andra världskriget. Givetvis går vi också igenom fem anledningar till varför hans profetior är snudd på omöjliga att testa i förväg, samt granskar hans kanske mest berömda "träff" kring kung Henri II:s död. Som alltid avslutar vi med "Veckans nördigaste". Patrik har snöat in totalt på vetenskapen bakom den perfekta hockeyisen. Efter att ha reflekterat över den knaggliga naturisen i Lysekils ishall jämfört med silkesisen på Avicii Arena, djupdyker vi i temperaturskillnader mellan hockey och konståkning, kondensproblem och utmaningarna med att få föräldrar att köra ismaskinen. David kastar oss därefter rakt in i framtiden med det disruptiva konceptet "vibe-coding". Genom AI och språket Rust har utvecklare lyckats bygga Gridcraft – en open source-klon av Excel – på bara ett dygn, komplett med 80 procent av originalets funktionalitet. Kommer programmering som yrke ens finnas kvar om tio år när AI-system låter gemene man "vibe-koda" sina egna affärssystem? Hjälp oss att vinna! Vi skulle bli otroligt glada om ni ville gå in på Guldpodden.se och nominera Nördarnas podd i kategorin Årets podd. Det tar bara några sekunder och betyder världen för oss!
October 4 · 48 min
143. Djupdyk - Bermudatriangeln
Välkomna tillbaka till ett rykande färskt avsnitt av Nördarnas podd med Patrik Stenberg och David Stavegård! Efter ett litet sommaruppehåll är vi äntligen tillbaka bakom mickarna. Vi mjukstartar med en uppdatering om sommarens bravader. Patrik berättar om ett dramatiskt motorhaveri till sjöss med sin Ryds 620 mitt i farleden utanför Grebbestad, vilket mynnar ut i en enorm (och obetald) hyllning till det fantastiska Sjöräddningssällskapet. Båtägandet bevisar återigen att allt som börjar på "B" blir dyrt! Därefter dyker vi ner i dagens huvudämne: Bermudatriangeln. Detta mytomspunna havsområde mellan Florida, Bermuda och Puerto Rico har fascinerat människor i decennier. Vi reder ut hur myten egentligen startade med journalisten Vincent Gaddis 1964 och Charles Berlitz bästsäljande bok från 1974. Vi kikar närmare på några av de mest kända (och tragiska) försvinnandena: Flight 19: Torpedflygplanen som försvann spårlöst 1945. USS Cyclops: Flottans lastfartyg med 306 man ombord som gick upp i rök 1918. Mary Celeste: Spökskeppet som hittades drivande redan 1872 (dock långt utanför triangeln!). Är det utomjordingar, tidsportaler, omvända gravitationsfält eller pyramider från Atlantis som spökar? Eller handlar det helt enkelt om Golfströmmen, lynnigt väder, djupa gravar och vår mänskliga tendens att vilja hitta mönster i bruset (apofeni)? Vi tar hjälp av bibliotekarien Lawrence David Kusche för att debunka myten en gång för alla. I stående inslaget Veckans nördigaste grottar Patrik ner sig i sprängskisser för att laga hastighetsmätaren på sin fyrhjuling (Goes 520), medan David har snöat in på den isländska artisten Björk och den otroligt mörka historien om hennes farligaste fan. Länkar och nämnda ämnen i avsnittet: Sjöräddningssällskapet – Bli stödmedlem! Boken The Bermuda Triangle av Charles Berlitz Teaterpjäsen Arne Anka med Robert Gustafsson (och diskussionen om ålarna från Sargassohavet) Apofeni och confirmation bias Glöm inte att prenumerera, ge oss fem stjärnor där poddar finns, och lämna en tumme upp på YouTube om ni kollar där!
September 27 · 50 min
142. Djupdyk - Jupiter
Välkomna till ett fullspäckat avsnitt av Nördarnas podd! I detta avsnitt beger vi oss långt ut i vårt solsystem för att utforska Jupiter, planeten som är så gigantisk att den rymmer alla andra planeter inuti sig. Vi pratar astronomi, spännande rymdsonder och sökandet efter förutsättningar för utomjordiskt liv. Givetvis blandar vi storslagna rymdfakta med vårt klassiska vardagsnördande, där vi avhandlar allt från 3D-skrivare till filosofiska tankar om våra matvanor. Jupiter är den femte planeten från solen och den allra första gasjätten i vårt solsystem. Här är några av de mest svindlande fakta vi tar upp i podden: Massan är otroliga två och en halv gånger större än alla andra planeters sammanlagda massa. Jupiters diameter mäter hela 139 820 kilometer. Planeten består primärt av väte (90 %) och helium (10 %) och saknar en fast yta att landa på. Om du försökte åka dit skulle du falla handlöst genom atmosfären tills trycket och den extrema värmen förstörde rymdfarkosten. Ett år på Jupiter motsvarar 12 jordår, men ett dygn är extremt kort – den roterar ett varv på bara 9 timmar och 56 minuter. Planeten fungerar som en kosmisk "storebror" för inre solsystemet och drar med sin massiva gravitation till sig kometer, som när Shoemaker-Levy 9 kraschade in i planeten 1994. Vi djupdyker i Jupiters allra mest kända landmärke: Den stora röda fläcken. Detta är en gigantisk anticyklonisk storm som har observerats ända sedan 1830-talet, och eventuellt så tidigt som år 1665. Trots att stormen har krympt från att mäta 40 000 km (tre jordklot) på 1800-talet, är den fortfarande gigantisk med sina dryga 16 000 kilometer. Vindarna i stormens ytterkant blåser i hisnande 430 km/h. Vi diskuterar även Jupiters enorma magnetfält – det starkaste i solsystemet – som är så kraftigt att dess "magnetsvans" sträcker sig nästan ända till Saturnus bana. Långt ner i Jupiters inre tros det finnas flytande, metalliskt väte som bidrar till detta fält. Visste du att Jupiter har hela 115 kända månar?. Vi riktar in oss på de fyra berömda Galileiska månarna, upptäckta år 1610 av Galileo Galilei: Io: Solsystemets mest vulkaniskt aktiva himlakropp, som ständigt färgas i gult och orange av svavel och ibland kallas för pizzamånen. Vulkanismen drivs av enorma gravitationella tidvattenkrafter som klämmer på månen. Europa: Den heliga gralen för astrobiologer! Europa har en yta av is som döljer ett globalt saltvattenhav, vilket tros innehålla mer än dubbelt så mycket vatten som hela jordens hav. Det är här vi hoppas finna förutsättningar för liv. Ganymedes: Detta är solsystemets absolut största måne och den slår till och med planeten Merkurius i storlek. Den är också unik eftersom den har ett helt eget magnetfält. Callisto: Den yttersta av de fyra. En uråldrig värld vars extremt kraterfyllda yta tros ha varit nästan oförändrad i fyra miljarder år. Ingen astronomipodd är komplett utan att hylla vår mänskliga rymdutforskning. Vi blickar tillbaka på rymdsonder som utforskat gasjätten, från Pioneer 10 och Voyager-sonderna, till rymdsonden Galileo (vars data levde i 58 minuter nere i planeten) och Juno. Vi ser med spänning fram emot början av 2030-talet då rymdsonderna Europa Clipper och JUICE beräknas anlända till Jupiters ismånar. I slutet av podden avhandlar vi dessutom att Patriks intresse för 3D-skrivare har vaknat till liv igen, mycket tack vare att en prepper-vän köpt sin första maskin och behövt hjälp med kalibreringen. David bjuder på en filosofisk fundering kring varför vi människor (nästan) aldrig äter köttätande rovdjur, utan håller oss till att äta växtätare som kor och grisar (med undantag för fisk och en och annan björn). Har vi fler björndjurs-fans där ute? Ni lyssnare bestämmer! Skriv ”Björndjur gånger 2” i vår Facebook-grupp
September 20 · 35 min
141. Valet 2026 - Vad händer nu?
I dagens avsnitt av Nördarnas podd dyker Patrik Stenberg och David Stavegård rakt ner i det dagsaktuella och minst sagt snåriga politiska landskapet efter det jämna riksdagsvalet. Med bara tre mandat som skiljer blocken åt är det upplagt för politiskt drama, långdragna talmansrundor och knepiga kompromisser. Det kniviga regeringsläget: Vänsterblocket landade på 176 mandat medan högersidan fick 173, men röda linjer och interna krav gör det ovisst. Negativ parlamentarism: Hur fungerar egentligen en svensk statsministeromröstning? (Spoiler: Det handlar mindre om att samla Ja-röster och mer om att inte få 175 Nej-röster emot sig). Historiska tillbakablickar: Vi kikar på regeringskrisen 2018–2019 som tog 134 dagar att lösa, och Magdalena Anderssons turer som statsminister 2021. Övergångsregering och praxis: Ulf Kristersson har lämnat in sin avskedsansökan och regeringen agerar nu som övergångsregering i enlighet med svensk praxis. Veckans nördigheter: Patrik har återbesökt AI-musik för att skapa en stenhård deep house-entrelåt till sonens hockeylag i Lysekil, medan David har nördat ner sig i att importera gammal släktforskning till anteckningsverktyget Obsidian med hjälp av AI och PowerShell-skript. Lyssna på avsniset och häng med när vi reder ut vad som händer när svensk politik hamnar i ett knivigt läge! Detta avhandlas i avsnittet:
September 13 · 51 min
140. Albert Fish - Mannen som åt barn
Varning: Detta avsnitt behandlar extremt mörka och obehagliga ämnen, inklusive våld mot barn. Lyssna med försiktighet. I dagens avsnitt av Nördarnas podd kliver David och Patrik in i "Wayback Machine" och reser tillbaka till det tidiga 1900-talets USA. Vi tar oss an ett av de mest fasansfulla fallen i amerikansk kriminalhistoria: seriemördaren Albert Fish, även känd som "The Grey Man". Trots det tunga ämnet försöker vi som vanligt förstå de bakomliggande orsakerna, samhällets misslyckanden och det rättspsykiatriska pusslet. Självklart avslutar vi också med vad vi har nördat ner oss i på sistone! Albert Fish föddes som Hamilton Howard Fish den 19 maj 1870 i Washington DC. Hans pappa var 75 år gammal när Albert föddes och dog när pojken bara var fem år. Vid nio års ålder placerades han på ett barnhem drivet av nunnor. På barnhemmet utvecklade han en koppling mellan smärta och njutning på grund av de fysiska bestraffningar som pojkarna utsattes för. Han valde namnet Albert för att hedra sin avlidne lillebror. Utåt sett levde han ett relativt normalt liv; han gifte sig 1898, fick sex barn och arbetade som målare i fyra decennier. Istället för att glorifiera mördaren vill vi lyfta fram de bekräftade offer som drabbades av hans ondska: Francis McDonald (8 år): Mördades i juli 1924 på Staten Island efter att ha lurats med bort av Fish. Billy Gaffney (4 år): Försvann i februari 1927 i Brooklyn, ett brott Fish senare erkände i ett brev till sin advokat. Grace Budd (10 år): Försvann den 3 juni 1928 efter att Fish, under namnet Frank Howard, svarat på en jobbannons och lurat iväg henne på ett påhittat kalas. Över sex år efter Grace Budds försvinnande skickade Fish ett extremt sadistiskt och detaljerat brev till hennes mamma. Brevet skrevs på ett brevpapper med en logotyp tillhörande New York Private Chauffeurs Benevolent Association (NYPCBA). Detta misstag ledde detektiv William King till ett pensionat på East 52nd Street i New York, där Fish greps odramatiskt i december 1934. Efter gripandet visade en röntgenplåt att Fish hade tryckt in 29 nålar i sitt eget bäcken under årens lopp. Han dömdes till döden och avrättades i den elektriska stolen på Sing Sing-fängelset i januari 1936, 65 år gammal. Efter det tunga ämnet släpper vi ut er på grönbetet med lite klassiskt nörderi: Patrik arbetar med att ta fram en ny, omfattande strategi för webinars på sitt jobb inför 2027, inklusive inspelning, klippning och "shorts". David fortsätter att optimera sin hemmaserver och rippar nu CD-skivor (hittade på återbruket) till högkvalitativt FLAC-format, vilket ledde in honom på tysk Dixieland-musik från 30-talet och historien om Zarah Leander.
September 6 · 45 min
139. Dennis Elisson - Transformers
I det här avsnittet av Nördarnas podd får David och Patrik besök av Dennis, en gäst som tar oss med in i en värld fylld av robotar! Vi pratar om 80-talsnostalgi, marknadsföringstrick och den stora frågan: är "partsforming" egentligen okej? Han delar sin lägenhet med drygt 2000 Transformers-leksaker. Samlandet tog fart för över 20 år sedan i samband med att Transformers Armada släpptes i Sverige. Idag köper han i snitt runt 100 figurer per år och för register i Excel. Utöver Transformers samlar Dennis även på Metroid-spel, Masters of the Universe och Star Wars. Transformers lanserades 1984 av det amerikanska leksaksbolaget Hasbro. Hasbro licensierade de ursprungliga figurerna från det japanska företaget Takara. För att kringgå dåtidens regler om marknadsföring till barn skapade man en tecknad serie och serietidningar. Historien kretsar kring de goda Autobotterna (med Optimus Prime och Bumblebee) som slåss mot de onda Deceptikonerna. På 80-talet handlade konflikten ofta om att Deceptikonerna ville stjäla jordens energi, vilket speglade den tidens energikris. Vi reder ut uttrycket "partsforming", alltså när man måste plocka bort delar (som händer eller missiler) för att förvandla roboten. Dennis tycker det känns som fusk. Marknaden förändrades drastiskt 2007 när Michael Bays Transformers-film hade premiär. Blockbustern fick folk att rota fram gamla leksaker från vinden och priserna sköt i höjden. Dennis berättar om den skandinaviska rariteten: en svart Chevrolet Corvette Stingray C3 som enbart såldes på finska R-kioski. En av Dennis heliga graler är "Takotank", en enorm mekanisk bläckfiskleksak som han letade efter i 15 år innan han lyckades köpa den.
August 30 · 51 min
138. Valet 2026 - Din ultimata överlevnadsguide (Riksdag, Region & Kommun)
Det drar ihop sig till val 2026! I det här specialavsnittet lägger Patrik Stenberg och David Stavegård den vanliga nördkatalogen åt sidan för att reda ut det svenska politiska landskapet. Hur skiljer sig egentligen riksdagsvalet från region- och kommunvalet? Vilka ideologier ligger bakom partierna, och vad innebär egentligen GALTAN-skalan? Vi pratar 4-procentsspärrar, det dolda 12-procentsundantaget, och hur du som väljare ska tänka när inget parti känns 100 % rätt.Självklart avslutar vi med veckans nördande! Patrik bjuder på en djupdykning i mekaniken bakom en slaghack och slungkopplingar, medan David berättar om sitt möte med bilvårdshyllan och jakten på den perfekta premium-finishen till takboxen.I detta avsnitt diskuterar vi:Skillnaden på de tre valen: Riksdag (lagar & försvar), Region (sjukvård & kollektivtrafik) och Kommun (skola & plogning).De politiska ideologierna: Från socialism och liberalism till konservatism och miljörörelsen.GALTAN-skalan: Varför höger och vänster inte räcker för att förklara dagens politik.Valmatematik: Så fungerar 4-procentsspärren, stödröster och 12-procentsregeln (med Örebropartiet som exempel).Praktiska tips inför den 13 september: Förtidsröstning, röstkort och personkryss. Veckans nördande: Patriks slaghack (och slungkoppling) till fyrhjulingen, och Davids jakt på Koch-Chemie bilvårdsprodukter till takboxen. #valet2026 #val #rikstad #sverige #region #kommun
August 23 · 47 min
137. Djupdyk - Mars
Spänn fast säkerhetsbältet, för i dagens avsnitt av Nördarnas podd lämnar Patrik och David (och lite David Bowie ) jorden och beger sig till vår röda grannplanet – Mars! Vi dyker djupt ner i allt från solsystemets mest extrema geologi till mänsklighetens besatthet av att kolonisera planeten. Har det funnits flytande vatten? Hittade NASA precis spår av uråldrigt liv? Och vad är egentligen grejen med Elon Musks storslagna planer? Dessutom bjuder vi på veckans nördighet och en tävling du inte vill missa! Hållpunkter och diskussioner i avsnittet: Grundläggande Mars-fakta: Mars är den fjärde planeten från solen. Ett år på Mars varar i 687 jorddagar , men gravitationen ligger på blygsamma 38 % av jordens (vilket gör att en person på 80 kg plötsligt bara väger 30 kg!). Extrem geologi: Vi snackar om solsystemets största vulkan, Olympus Mons (21,9 km hög) , och Valles Marineris, det längsta kanjonsystemet i solsystemet som mäter hela 4000 kilometer. Jakten på vatten och liv: För miljarder år sedan hade Mars med stor sannolikhet sjöar, floder och ett hav lika djupt som Medelhavet. Vi diskuterar den superintressanta stenen Cheyava Falls, där NASAs rover Perseverance nyligen hittade mönster som kan vara en möjlig biosignatur – alltså spår av uråldrigt liv! Rymdsondarnas historia: Från de första suddiga bilderna med Mariner 4 , via vikingalandningarna , till vår älskade lilla rover Opportunity som överlevde i 15 år och dagens drönarflygningar med Ingenuity. Människan till Mars: Hur löser vi strålningen, de 6-9 månader långa resorna och muskelnedbrytningen? Vi pratar om SpaceX och Elon Musks mål att kolonisera planeten med Starship. Mars i populärkulturen: Från H.G. Wells Världarnas krig till Arnold Schwarzeneggers Total Recall och Matt Damons potatisodlande i The Martian. Mars månar: Phobos och Deimos – två små stenar som snurrar runt planeten (där Phobos faktiskt riskerar att krascha in i Mars om ca 50 miljoner år). Veckans Nördighet: Patrik: Kämpar med övervakningssystem, mjukvaran Blue Iris och försöker fabriksåterställa sin Reolink-kamera på uppfarten. David: Har via Claude AI fått tipset att se den briljanta och galna tecknade filmen Spider-Man: Into the Spider-Verse. TÄVLING! Vinn en Excel-bok! Gå in i Spotify-appen och lämna en glad kommentar på detta avsnitt, recensera oss och strössla fem stjärnor över podden. Vi drar en vinnare som får en Excel-bok hemskickad med posten. #mars #rymden #Space #tävling
August 16 · 50 min
136. Sydafrikasatsningen - Världens mest pinsamma PR-fiasko
Vi gräver ner oss i Sydafrikafiaskot 1999! Hur kunde Göran Perssons miljardsatsning med Dr. Alban sluta med 3 åskådare? Vi pratar PR-katastrofer, JAS 39 Gripen och fönsterputsarrobotar. Lyssna nu! Vi backar bandet till 1999, då dåvarande statsminister Göran Persson flög till Sydafrika med en gigantisk delegation. Med på resan fanns regeringsföreträdare, kulturpersonligheter och representanter från hela 200 svenska företag. PR-byrån Rikta kommunikation hade anlitats för att styra upp det hela. Kronjuvelen för resan var en inledningskonsert i en arena i stadsdelen Soweto som rymde 30 000 personer. På scen stod svenska storheter som Dr. Alban, Uno Svenningsson och The Real Group. Resultatet? Det kom typ tre personer. Vi diskuterar hur detta osannolika magplask kunde ske: Marknadsföringen till den lokala befolkningen var obefintlig. Exakt samma kväll spelades det oerhört massiva fotbollsderbyt mellan Keiser Chieftains och Orlando Pirates, vilket dränerade konserten på publik. Hela Sydafrikaveckan var egentligen delvis en gigantisk reklamkampanj för att kränga 28 stycken JAS 39 Gripen-plan till ett värde av 15 miljarder kronor. Det hela utvecklades till en politisk skandal där biståndspengar och vapenexport blandades ihop. Efterspelet ledde bland annat till att PR-byrån Rikta kommunikation gick i konkurs. Som vanligt bjuder vi också på lite vardagsnörderi: Passiv inkomst med bandbredd: Patrik tipsar om en liten app som heter Honeygain. Genom att låna ut en bråkdel av sitt nätverk helt passivt, tjänar han ungefär 500 spänn om året. Davids robotkärlek: David har fyndat en fönsterputsarrobot på NetOnNets Black Week. Den är riktigt bra på att ta bort spåren av smutsiga trasor, även om man måste svabba av fönstret lite först och hjälpa den på traven med lite förarbete. Glöm inte att tycka till! Vad är egentligen bäst: Kultur eller sport?
August 9 · 44 min
135. Jeffrey Dahmer: Monstret i Milwaukee
är avsnittet av Nördarnas podd tar vi oss an en riktigt mörk och tung historia. Efter ett lyssnarförslag från Rickard Kalvari djupdyker David och Patrik i fallet om en av modern historias mest omskrivna seriemördare: Jeffrey Dahmer. (Varning för obehagligt innehåll i detta avsnitt). Vi reser tillbaka till Milwaukee, Wisconsin, och granskar händelserna kring Jeffrey Lionel Dahmer, en man som utåt sett var en helt vanlig knegare på en chokladfabrik. Vi pratar bland annat om: Dahmers uppväxt och hans märkliga, tidiga intresse för att dissekera och spara ben från döda djur. De fruktansvärda morden på 17 unga män och pojkar som pågick i det dolda mellan 1978 och 1991. Systemfelet och det katastrofala agerandet från poliserna John Balcerzak och Joseph Gabrish, som ignorerade larm från oroliga grannar och överlämnade den blödande 14-åriga Konerak Sinthasomphone rakt tillbaka i händerna på sin förövare. Hjälten Tracy Edwards som slutligen lyckades fly med handfängsel runt handleden, larma en polisbil och därmed sätta stopp för mardrömmen i Oxford Apartments. Slutet på historien när Dahmer, drygt två år efter domen, slogs ihjäl med en järnstång av medfången Christopher Scarver i fängelset 1994. För att rensa luften efter ett sådant tungt ämne avslutar vi podden med det vi gör bäst – att nörda ner oss! Patrik har snickrat ihop en massiv sju meter lång odlingslåda för jordgubbar. För att hålla fåglar och rådjur borta håller han nu på att designa och 3D-printa egna plastkopplingar till ett modulärt klätterstöd och nät. David har unnat sig en sommarpresent: en ESP8266 mikrokontroller. Det lilla wifi-kompatibla kretskortet ska programmeras för att styra blinkande lysdioder för att utöka villalarmets synlighet, och på sikt kanske mäta luftfuktighet och lufttryck. Glöm inte att prenumerera där poddar finns, och spana in vår grymma merch på nordarnaspodd.se!
August 2 · 46 min
134. Djupdyk - Kursk
I dagens avsnitt av Nördarnas Podd gör David och Patrik en djupdykning (pun intended) i en av modern tids mest uppmärksammade och tragiska ubåtsolyckor. Den 12 augusti år 2000 befann sig den ryska atomubåten K-141 Kursk på 108 meters djup i det iskalla och mörka Barents hav. Det som skulle vara en uppvisning i rysk militär styrka förvandlades snabbt till en mardröm som skakade en hel värld. Vi går till botten med händelseförloppet. Olyckan krävde 118 besättningsmäns liv och blev dessutom en katalysator för Vladimir Putins nedmontering av pressfriheten i Ryssland. Rysslands kronjuvel: K-141 Kursk var en enorm kryssningsrobots-ubåt av Oscar II-klass, 154 meter lång och driven av två kärnkraftsreaktorer. Explosionerna: Katastrofen utlöstes av en defekt 65-76 "Kit"-övningstorped där vätesuperoxid läckte ut och skapade en massiv kedjereaktion som gav utslag på seismografer över hela världen. Männen i sektion nio: Överlevde gjorde initialt 23 män i den bakre delen av ubåten. Vi pratar om löjtnant Dimitri Kolesnikovs hjärtskärande sista anteckningar till sin fru Olga. Räddningsfiaskot: Hur ett land i ekonomiskt förfall med eftersatt utrustning vägrade ta emot internationell hjälp, samtidigt som president Putin stannade kvar på sin semester. Norska insatsen: Norska dykare från Stolt Offshore fick upp luckan på bara några timmar – åtta dagar efter olyckan – men då var det redan för sent. Som tur är lättar vi upp stämningen på slutet! David berättar om kampen med skumma programvaror och hur han använder AI-verktyget Claude och Handbrake för att optimera rippningen av tv-serien Badhotellet till sin hemmaserver. Patrik bjuder i sin tur på lite trädgårdsnörderi om vikten av att välja rätt gräsmattegödsel med rätt balans av natrium och kväve. Glöm inte att prenumerera och dela avsnittet!
July 26 · 55 min
133. Tellus/Jorden – Den blekt blå pricken och allt du inte visste om vår hemplanet
Välkomna till ett rykande färskt avsnitt av Nördarnas podd! Den här veckan riktar vi blickarna inåt, eller snarare nedåt, när vi djupdyker i den tredje stenen från solen: vår alldeles egna planet Tellus. David funderar över barndomens rädslor gällande rymdgubbar som stjäl jordens vatten , och Patrik kämpar med fastnade robotdammsugare och överbelastade robotgräsklippare på hemmaplan. Men framförallt pratar vi om allt det där som gör jorden till en så osannolikt perfekt, och ibland skör, plats för liv. Avståndet mellan jorden och solen är cirka 150 miljoner kilometer, vilket inom astronomin kallas för en astronomisk enhet (AU). Vår planet har en diameter på 12 742 kilometer och väger otroliga 5,9 gånger 10 upphöjt till 24 kilo. Jordaxelns lutning ligger på 23,5 grader, vilket är den avgörande faktorn för att vi har olika årstider. Jordskorpan är uppdelad i 15 stora tektoniska plattor som ständigt rör sig med en hastighet av 2 till 10 centimeter per år. Vår heta inre kärna består av solitt järn som trots en temperatur på 5000 till 6000 grader förblir i fast form tack vare det enorma trycket. Hela 71 % av jordens yta är täckt av 1386 miljarder kubikkilometer vatten. Endast 2,5 % av vattnet på vår planet är sötvatten, och av detta är nästan 69 % fruset i glaciärer och inlandsisar. Månen bildades för cirka 4,5 miljarder år sedan när en himlakropp i storlek med Mars, kallad Theia, kraschade in i jorden. Månen stabiliserar vårt klimat och har via tidvattenkrafter saktat ner jordens rotation från 6 timmar till dagens 24 timmar. Jorden har drabbats av fem stora massutrotningar, där händelsen under Perm för 252 miljoner år sedan var den värsta och raderade ut 96 % av alla arter. Rymdsonden Voyager 1 tog år 1990 det berömda fotografiet "Pale blue dot" från 6 miljarder kilometers avstånd, där jorden bara är 0,12 pixlar stor. Patrik försöker få ordning på poolens Astralpool 200-controllers för att automatiskt dosera flytande klor och pH-medel, ett projekt kantat av otydliga PDF-manualer och en bångstyrig AI-assistent. David har byggt en egen musikstreamingtjänst på sin hemmaserver för att lyssna på FLAC-filer som inte finns på Spotify, och använder VPN-tjänsten Tailscale för att nå musiken säkert och krypterat överallt.
July 19 · 40 min
132. Operation Mincemeat – Den döda mannen som lurade Hitler
I dagens avsnitt av Nördarnas Podd gör Patrik och David en djupdykning i en av andra världskrigets mest bisarra och briljanta underrättelseoperationer: Operation Mincemeat, eller Operation Köttfärs på svenska. Hur lyckades de allierade lura Hitler med hjälp av ett lik, ett falskt kärleksbrev och Ian Fleming?. Vi bjuder även på nördiga uppdateringar om allt från att plasta båtdetaljer till dremel-modifikationer av UPS:er till hemmaservern. Västkustkontorets inställda hästköp som gick i stöpet på grund av en djup skada på hästens hov. Östkustkontorets trädgårdsröjning av sly som fick pausas på grund av grannens 22-års bikinikalas. De allierades strategiska problem med att invasionen av Sicilien var det alldeles för uppenbara nästa steget in i Hitlers Europa. Ian Flemings (James Bonds skapare) "Trout Memo" som innehöll idén att plantera falska dokument på ett lik. Ewen Montagu och Charles Cholmondeley från den brittiska underrättelsetjänsten som ledde själva operationen. Glyndwr Michael, en 34-årig hemlös walesisk man som dött av råttgift, som fick agera kroppen för den påhittade brittiske officeren Major William Martin. De extrema detaljerna i underrättelsearbetet, som falska kärleksbrev från "Pam", teaterbiljetter, en skuld till en skräddare och ett övertrasserat bankkonto. Dokumenten som kedjades fast i en läderväska på liket som antydde att invasionen skulle ske mot Grekland och Sardinien istället. Hur liket släpptes från ubåten HMS Seraph i havet utanför den spanska orten Huelva och togs omhand av spanska myndigheter. Hur operationen lyckades lura Hitler att flytta pansardivisioner till Grekland, vilket underlättade de allierades invasion av Sicilien avsevärt. Böcker och filmer baserade på händelsen, inklusive Netflix-filmatiseringen från 2022 med Colin Firth och boken The Man Who Never Was. Patriks lärdomar i att arbeta med glasfiber för att plasta ett nytt ryggstöd till sin Ryds 620 DC-båt, efter att den gamla plywoodskivan ruttnat och fått svampangrepp. Davids äventyr med att installera en UPS till hemmaservern och Nextcloud, där AI:n Claude tipsade om ett dubbelt så stort batteri som David tvingades anpassa med sin dremel.
July 12 · 55 min
131. Valet 2026 - Så funkar opinionsundersökningar
I veckans avsnitt av Nördarnas podd dyker David och Patrik djupt ner i en av vår tids mest diskuterade statistiska företeelser: opinionsmätningar. Inför riksdagsvalet i september 2026 matas vi dagligen med nya siffror, men hur vet instituten egentligen vad 7,5 miljoner väljare tycker genom att bara fråga ett tusental? Vi reder ut de sex avgörande stegen bakom en undersökning, varför felmarginalen är viktigare än rubrikerna och varför tidningarna älskar att skriva om förändringar som egentligen bara är brus. Dessutom pratar vi om när opinionsmätningarna har kört totalt i diket historiskt, som vid presidentvalet i USA 2016. I segmentet nördigheter bekänner Patrik att han har gjort ett osannolikt bra drönarköp och David har stött på oväntade (och lummiga) problem med sitt FTX-ventilationssystem. Steg för steg – så görs en opinionsmätning: Från stratifiering och insamling till det problematiska bortfallet och den viktiga viktningen av data. Felmarginalen förklarad: Vad betyder egentligen ett 95-procentigt konfidensintervall och varför kan parti B vara mindre än parti A trots att siffrorna visar tvärtom? Olika metoder och institut: Vi går igenom hur aktörer som Novus, Ipsos, Verian, Demoskop och SCB samlar in sina data, från slumpmässiga befolkningsurval till självrekryterande webbpaneler. När mätningarna har fel: Vi tittar tillbaka på historiska missar, från Storbritannien 1992 till Hillary Clintons oväntade förlust mot Donald Trump 2016. Patriks drönarklipp: Patrik har köpt en begagnad DJI Mini 3 Pro med RC-kontroll och Flymore-kit för endast 3000 kronor – ett pris som närmast liknar ett rån. Davids FTX-kris: Davids ventilationssystem fylldes av uttorkad lera, troligtvis ditburet av getingar. Patrik tipsar om att skrämma bort dem genom att hänga upp en kompostpåse eller 3D-printa ett fejk-getingbo.
July 5 · 35 min
130. Djupdyk - Venus – Solsystemets brännheta helvete
I dagens avsnitt av Nördarnas podd riktar vi teleskopen mot vår närmaste granne, Venus! Den kallas ofta för jordens tvilling, men bakom de tjocka molnen döljer sig ett extremt och ogästvänligt inferno. Patrik och David pratar om allt från syraregn och skenande växthuseffekter till ryska rymdsonder som smälte på ytan. Dessutom uppdaterar vi er om robotgräsklippare, hockeyklubbor för gubbhockey och det ultimata IKEA-hacket för takboxen. Intro & Vardagsnörderi: Patrik har återupplivat sin gamla Worx Landroid L2000 med 500 meter premium begränsningskabel. Grundfakta om Venus: Planeten ligger cirka 108 miljoner kilometer från solen och har en nästan helt perfekt cirkulär omloppsbana. Ett mindfuck till kalender: Ett dygn på Venus (243 jorddagar) är faktiskt längre än ett Venus-år (225 jorddagar)! Klimatet från helvetet: Yttemperaturen ligger på konstanta 465 grader Celsius, lufttrycket är 90 gånger högre än på jorden, och atmosfären består till 96 % av koldioxid. Väderleksrapporten: Kraftiga vindar på upp till 360 km/h och moln gjorda av droppande svavelsyra. Rymdsonder & Utforskning: Sovjetunionens heroiska (och korta) Venera-uppdrag under kalla kriget. Venera 13 överlevde längst på ytan: 2 timmar och 7 minuter. NASA:s Magellan: Kartlade 98 % av Venus yta med radar i början av 90-talet och fann över 1600 vulkaner. Framtiden för Venus: Nya spännande uppdrag som NASAs DAVINCI och VERITAS, samt ESAs EnVision planeras inför 2030-talet. Fanns det liv? Teorier om att Venus kan ha haft hav och varit beboelig i upp till 2 miljarder år innan växthuseffekten löpte amok. Populärkultur: Från kärleksgudinnan i antikens mytologi till Bananaramas popdänga och romantiserade djungelvärldar i tidig sci-fi. Nördigaste på sistone: Patrik har nördat ner sig i en True Hazardous 3X5SR hockeyklubba med 65 flex och T92-böj. Nördigaste på sistone (forts.): David tipsar om IKEAs väska "Görsnygg" (artikelnummer 105.959.48) som är perfekt anpassad för att packa takboxen.
June 28 · 36 min
129. Djupdyk - Mörkret under Paris – Katakomberna och 6 miljoner döda
Välkomna till ett nytt, makabert och spännande avsnitt av Nördarnas podd med David och Patrik!. Idag lämnar vi Sveriges gränser och beger oss till Frankrikes huvudstad för att utforska det enorma, parallella universum som döljer sig under jorden. Vi dyker djupt ner i historien bakom Paris katakomber – från medeltida stenbrott och folkhälsokriser till hemliga biografer och illegala fester. Dessutom snackar vi nätverksbygge, Unify-accesspunkter och jakten på den perfekta begagnade pannkakslinsen. Nu kör vi!. Under Paris fashionabla boulevarder vilar kvarlevorna av hela 6 miljoner människor. Tunnlarna var från början kalkstensbrott som användes under medeltiden för att bryta sten till stadens katedraler och palats. År 1774 kollapsade en hel stadsdel nära Port Mahon rakt ner i de ostrukturerade hålrummen i marken. Under 1700-talet skapade överfulla kyrkogårdar, framförallt Saints-Innocents, en akut folkhälsokris med extrem likstank och förgiftade brunnar. Lösningen blev att flytta de döda till de gamla stenbrotten söder om staden, ett enormt projekt som inleddes 1786. Benen kastades inte bara ner, utan arrangerades estetiskt i prydliga rader och hjärtformationer av Richard de Tury för att ge de döda viss värdighet. Turister har idag tillgång till cirka 2 kilometer av nätverket, men det totala tunnelsystemet är ungefär 30 mil långt. En subkultur av så kallade "katafiler" utforskar de avstängda delarna och bygger egna samhällen med konst, barer och till och med en fullt inredd biograf som polisen upptäckte 2004. Under andra världskriget huserade både den tyska Wehrmacht och den franska motståndsrörelsen i tunnlarna, ovetandes om varandra. Temperaturen nere i katakomberna ligger alltid på konstanta 14 grader, oavsett årstid eller väder uppe på ytan. Patrik håller på att uppgradera sitt nätverk hemma med en utomhus-accesspunkt från Unify för att få bra Wi-Fi vid poolen i trädgården. Patrik forskar även i hur han ska konfigurera nätverket och sätta upp switchar för att få bättre kontroll över barnens internetanvändning. David har haft sönder sin ljuskänsliga pannkakslins till sin systemkamera (Sony Nex-5) efter att ha tappat den i golvet på en fest. David har nu nördat ner sig i begagnatmarknaden och skaffat en ny pannkakslins för att återigen kunna ta genuina bilder utan blixt. Vi vill höra från er! Har du varit i Paris, funderar du på att åka dit, eller har du bara haft staden i tankarna under avsnittet? Skriv "Paris" i vår Facebook-grupp och dela dina tankar med oss och andra nördar!

Showing 1–20 of 33 episodes