Värkstark med Märta Cullhed Engblom

Märta Cullhed Engblom

Värkstark: podden för dig som vill vara med och förändra vår kollektiva syn på födande kvinnor. Varför ser förlossningsvården ut som den gör? Varför är det så svårt att förändra den? Varför är debatten om hemfödslar polariserad? Om att odla tillit till kvinnor i födandet - i en värld där misstron har blivit en del av oss.

Jag, Märta Cullhed Engblom, är barnmorska och doula med lång erfarenhet av födslar. Vår förlossningskultur har djupa rötter i en mylla av paternalism och en ständigt närvarande men ofta omedveten syn på kvinnor som svaga och farliga för antingen sig själva eller barnet. Därmed i behov av vår räddning. För att kunna förändra detta behöver hela vårt sätt att tänka om födande förändras. I den nya födelsekulturen är öppningsgrad i antal centimetrar inte det viktiga. Kvinnors unika behov i födandet står istället i centrum.

I podden Värkstark samtalar jag med barnmorskor, doulor, läkare, författare, konstnärer och andra som verkar inom detta område. Du hittar mig även på bloggen födamedstöd.se och på instagram @martacullhedengblom

Välkommen!

ANSVARSBEGRÄNSNING
Syftet med podden är att erbjuda utbildning, inspiration, reflektion och gemenskap kring födande och födelsekultur. All information som tillhandahålls är av allmän karaktär. Jag lämnar inga medicinska råd, ställer inga diagnoser och ger inga individuella behandlingsrekommendationer. Du ansvarar själv fullt ut för hur du använder informationen och för alla beslut som rör din hälsa, graviditet, vård och födsel. Min information kanske inte går att applicera på din individuella situation.

Play

Open in

22 episodes
fortnightly
Avg 52 min
Swedish

Episodes 22

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

#44
Sunday · 45 min
Sofias väg till en födsel utanför systemet. Del 2: Frifödseln
I det förra avsnittet berättade Sofia om födseln av sitt första barn. Om igångsättningen som hon trodde skulle vara enkel men som slutade i en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Om att känna sig övergiven, kränkt och avhumaniserad. Om ett trauma som det tog månader - år - att hitta tillbaka från. När Sofia blev gravid igen visste hon att hon inte kunde föda på samma sätt ännu en gång. Det kom att leda till ett beslut som för många kan vara svårt att förstå. Sofia bestämde sig till slut (och efter många försök att hitta hembarnmorskor som kunde bistå!) för att föda sitt andra barn hemma, utan barnmorska eller annan vårdpersonal närvarande. Det blev en frifödsel. Och den här gången blev upplevelsen lika stark fast på ett ljuvligt sätt. Där den första födseln hade präglats av rädsla, utsatthet och kontrollförlust beskriver Sofia den andra födseln som motsatsen till detta: trygg, på egna villkor, härligt intensiv och vacker. Del här är del 2 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det så att vi alla kan lära oss något av Sofias resa. Hur kommer man till en punkt där det känns tryggare att föda utan vården än med den? Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här
#43
August 23 · 47 min
Sofias väg till en födsel utanför systemet. Del 1: Traumat
Intet ont anande gick Sofia med på en igångsättning. Hon hade fått höra att den inte skulle innebära några risker för henne eller barnet, och hon tyckte att det var mindblowing. Om tabletten hon skulle sättas igång med inte kom med några risker – varför gjorde inte fler kvinnor samma sak? Det verkade så enkelt alltihop. Men det blev allt annat än enkelt. I stället blev födseln en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Som att ligga på en motorväg som ett skadat djur, med bilar forsande förbi. Lämnad ensam med en storm i kroppen och med en behandling hon upplevde som både kränkande och avhumaniserande. Hennes tankar, känslor och önskningar tycktes inte längre spela någon roll. Till slut låg hon där blottad, uppklippt och fråntagen all känsla av värdighet. Då checkade Sofia ut från världen och det skulle dröja några månader innan hon kom tillbaka. Del här är del 1 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det, så att vi alla kan lära oss något av det. Vad är det som gör att en kvinna som först sökte sig till den vanliga förlossningsvården till slut valde att föda utanför den? Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här Du som vill läsa Sofias berättelse på Föda med stöd hittar den här: Tågresan Prenumerera på bonuspodden här
#42
August 9 · 42 min
Bär du på en svår förlossningsupplevelse?
Just nu rekryterar vi deltagare till en studie om stöd efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Läs mer och anmäl dig på rewritebirth.se I den här studien vill vi se om ett patientlett samtal om förlossningsupplevelsen och en skrivbaserad psykologisk behandling kan minska symtom på posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Studien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT), vilket betyder att alla deltagare lottas till olika former av stöd. Alla som deltar kommer erbjudas ett individuellt stöd i någon form inom 6 månader. I det här poddavsnittet samtalar jag med initiativtagarna till forskningsprojektet ReWrite Birth: Elisabet Rondung och Elin Ternström. Vi pratar om varför den här stora studien behövs, hur många som drabbas av posttraumatisk stress efter födseln och på vilket sätt vi hoppas kunna hjälpa dig som har drabbats! Nu söker vi dig som Är 18 år eller äldre Har haft en traumatisk förlossning för 3–12 månader sedan Känner av symtom som kan vara kopplade till posttraumatisk stress (du behöver inte ha en diagnos) Kan läsa och skriva på svenska Har tillgång till dator med internet, kamera och mikrofon/högtalare Kan delta i digitala samtal under kontorstid Anmäl dig här: rewritebirth.se I poddavsnittet samtalar vi om att deltagarna kommer lottas till olika grupper och vi syftar då på "grupper" som ska studeras vetenskapligt. Det är inte gruppterapi vi syftar på - alla som deltar kommer erbjudas stöd enskilt.
#41
August 2 · 53 min
Valkompetens i födandet med Bella Al-Geilani
I flera år har Bella arbetat som studie och yrkesvägledare och stöttat människor genom olika val, förändringsprocesser och brytpunkter i livet. Valkompetens kan vara avgörande när vi ska köpa bostad, välja en utbildning, rösta på ett parti eller köpa en bil. Men födandet då? Kvinnor uppmuntras knappast att ta agens över sitt eget födande, även om det kan verka så på ytan. Hur kan man påverka sin valkompetens i födandet? Och varför är valkompetens viktigt i födandet? Det kollektiva undermedvetna är ett annat spännande ämne vi berör. Vad är det och hur påverkar det oss när vi föder? Det är heller inget statiskt som inte kan förändras. Idag arbetar Bella som doula - du hittar hennes tjänster här: https://www.cooladoulan.se/ Intresseanmälan Värkstark medlemskap
#40
July 19 · 53 min
Från läkare till doula till kejsarfödslar
Mikaela Qviberg lämnade sin läkartjänst efter knappt tio år och valde att vidareutbilda sig till doula. Idag arbetar hon som doula, samtalsterapeut och EFT- tapping- terapeut. Varför valde hon att lämna en trygg läkartjänst med den status och cred som följer med det? I det här avsnittet samtalar vi om skolmedicin versus andra perspektiv på människan och kommer in på den moderna medicinens triumf - kejsarsnittet. Mikaela har nämligen skapat en kurs specifikt för dig som ska föda med ett kejsarsnitt, du hittar den här: Tryggare kejsarsnitt Inför hennes eget kejsarsnitt fick hon endast op-info med info om tvätt med hibiscrub, inget om att hon skulle föda sitt barn. Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation ja - men det är också en födsel och dessa måste kunna samexistera. Vi samtalar om att ha egen agens inför en planerad kejsarfödsel, MAC (mother assisted cesarian) och vikten av att förbereda sig även inför denna typ av födsel. Du kan läsa mer om Mikaela och de tjänster hon erbjuder här: https://www.birthandbeyond.se/oversiktterapi Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här
#39
July 5 · 52 min
Att förlora ett syskon med Sigrid Nordström Isaksson
Sigrid är äldst i en stor syskonskara. På tröskeln till sitt eget vuxenblivande förlorade hon sin lillebror under dramatiska omständigheter. Vad var det egentligen som hände? Sigrid berättar här från sitt eget perspektiv som storasyster. Om att sörja en bror hon aldrig fick lära känna, om korridorerna till neonatalavdelningen och hur vissa scener som utspelade sig på sjukhuset fortfarande är djupt inpräntade i minnet. Hur kom dessa erfarenheter att påverka Sigrid när hon själv blev gravid? Ett innerligt och personligt avsnitt om sorg - men också om glädje. Idag arbetar Sigrid som PTP-psykolog och doula, läs mer här: https://www.psykologdoulorna.se/ Tillsammans med sin kollega Malin driver hon podden psykologdoulorna.
#38
June 21 · 59 min
Det evolutionära föräldraskapet med Josefine Janke
Föds barn så pass omogna att det finns fog för att prata om en fjärde trimester? Josefine är BVC-sjuksköterska, doula och aktuell med boken Den fjärde trimestern – barnets första tid ur ett evolutionärt perspektiv. Hon berättar om det nyfödda barnet som lånar av sin mammas funktioner och som inte har en aning om den moderna tid vi lever i - och de förväntningar som kommer med det. Har vi i själva verket blivit så moderna att vi lite har tappat kontakten med de homo sapiens vi faktiskt är? Med hjälp av evolutionsbiologi och anknytningsperspektiv utforskar vi varför nyfödda barn beter sig som de gör, varför deras behov är så robusta och hur den kunskapen kan hjälpa oss att känna en större trygghet i föräldraskapet. Vi samtalar om barns skrik och hur långa amningsperioder som egentligen borde vara "normalt" om man sneglar på när vi kommer in i puberteten och blir könsmogna. Varför föder tex inte schimpanser och orangutanger barn på löpande band? De har ju knappast tillgång till några preventivmedel. Vi pratar om varför det är naturligt att samsova, bära och amma sina barn läänge. Josefine Janke och hennes bok hittar du här: https://bebisenochvi.se/ Ladda ner din guide till rutiner här
#37
June 7 · 1 hr 1 min
Det sexuella uppvaknandet med Erika Alsborn
Om kvinnlig njutning, kåthet och erotisk energi. I Sverige är vi bra på att prata om sex - men är vi verkligen så bra på att prata om sex? Titeln sexolog har fått något nästan folkligt över sig, samtidigt som allt med sexualitet inte riktigt låter sig ringas in. För där finns också något existentiellt, gränsöverskridande, förtrollat och kanske till och med heligt. Samma kraftkälla som en riktigt bra födelseupplevelse kan vara, kan sex vara. Det är att få tillgång till ett annat rum - som fiktion, fast i verkligheten. Erika Alsborn är sex-, njutnings- och sensualitetscoach för kvinnor. Hon beskriver sig som en sensuell, grundad, självsäker, sexig och multiorgasmisk tvåbarnsmamma och fru. Vi pratar om kåthet som livskraft och om varför riktigt bra sex kan kännas lika transformerande som en euforisk födelseupplevelse. Vad finns det för paralleller mellan sexualitet och födande? Och vad händer när kvinnor "får lov" till sin kropp, sin njutning och sin erotiska energi? https://www.erikaalsborn.com Ladda ner din guide till rutiner!
#36
May 24 · 54 min
Kraniosakral biodynamik som verktyg under förlossningen med Sofia Elmström
Sofia Elmström började ta doulauppdrag i slutet av oo-talet då när det fortfarande var relativt nytt i Sverige. Hon har doulat sen dess men tvekar ändå inför att presentera sig som doula. Hennes viktigaste verktyg i födanderummet är närvaron och det verktyg som kallas för kraniosakral biodynamik - som innebär ett stödjande av kroppens egna processer. Det här är inget vanligt poddavsnitt! Avsnittet är nästan som en behandling i sig. Du kommer känna närvaron, havet och det andäktiga när du lyssnar. Så lägg dig gärna bekvämt tillrätta och lyssna till Sofias underbara röst. Tyngden. Närvaron. Less is more. Du hittar Sofia här: https://www.togather.se/ Ladda ner din Guide till rutiner här
#35
May 10 · 1 hr 16 min
En fysiologisk sätesfödsel med första barnet
Den första graviditeten slutade i ett traumatiskt missfall. När Märta blev gravid igen ville hon föda hemma, i trygghet och på sina egna villkor. Men så kom beskedet att barnet låg i säte. Och hon ville inte vända sig. Drömmen om hemfödsel övergick då till något annat: en kamp mot två drakar. Den egna draken och sjukhusdraken. För kunskapen om och viljan att stödja kvinnor som vill föda vaginalt i säte varierar stort mellan olika kliniker. Väldigt få läkare och barnmorskor har erfarenhet av att bistå helt fysiologiska sätesfödslar, och de flesta barn som inte vänder sig efter ett vändningsförsök föds idag med kejsarsnitt. Men det ville inte Märta. För henne handlade födseln om något mer. Hon såg den som en passagerit - en möjlighet att träda in i moderskapet utan ännu ett trauma i kroppen. Hon ville ge både sig själv och sitt barn de bästa möjliga förutsättningarna för en trygg start tillsammans. Tillsammans med sin man och en erfaren hembarnmorska började hon därför planera för en fysiologisk sätesfödsel. En plan som gick helt emot sjukhusets egna rutiner. Ladda ner din guide till rutiner här
#34
April 26 · 58 min
Förlossningsbrevet med Maria Blå
Vad är ett förlossningsbrev? Varför började kvinnor skriva dem och hur mottas de idag på förlossningen? Jag och barnmorskan Maria Strand Helzenius nördar ner oss i förlossningsbrevets historia, funktion och problematik. Fenomenet med "birth plans" växte fram som en motreaktion mot en allt mer medikaliserad och standardiserad förlossningsvård under 60-, 70- och 80-talen där kvinnors egna önskemål ej efterfrågades. Men hur fungerar förlossningsbrevet i praktiken idag? Blir det ett verktyg för verklig delaktighet eller mest ett desperat försök att kontrollera något som inte låter sig styras? Och vad säger forskningen om förlossningsbrevets betydelse? För dig som står i begrepp att författa ett ett eget brev inför födseln kommer du få insikter kring när ett förlossningsbrev faktiskt kan stärka upplevelsen av stöd, kontroll och trygghet - och när de riskerar att reduceras till tomma floskler utan verklig betydelse. Maria Strand Helzenius hittar du här https://mariabla.se/ Passa på att bli en del av Värkstark medlemskap innan portarna stänger!
#33
April 12 · 50 min
En ofrivillig frifödsel med Sandra Eriksson
Freebirth. Frifödsel. Eller bara... en vanlig födsel. Sandra Eriksson ville föda sitt andra barn fysiologiskt - hemma. Eftersom hon bor med sin familj i Östersund stod hoppet till den enda verksamma hembarnmorskan i hela Norrland som själv är bosatt i Umeå. Alternativet för Sandra var att åka in till sjukhuset mot sin vilja eller att föda medicinskt oassisterat i hemmet, också det mot sin vilja. Hur det blev? Jo, Sandras andra födsel kom att bli något av det mest stärkande och kraftfulla hon upplevt i sitt liv. En riktig friskfaktor som hon själv uttrycker det. Varje gång hon tänker på den får hon en liten boost. I avsnittet kommer vi in på hur orättvist det är att tur ska få spela en så stor roll i ett så avgörande ögonblick som en födsel är, hur det är att vara sambo och behöva ta ett medicinskt ansvar man själv inte känner sig helt bekväm med - och regionen som inte inte ville skicka en ambulans om Sandra inte tänkte följa med in till sjukhuset. Men också om att fatta ett eget beslut efter att ha gjort en egen riskvärdering. För det handlar inte om risk versus ingen risk utan snarare om att vissa risker måste ställas mot andra risker. Till Sandras hemsida naturkraftfoto.se Bli en del av Värkstark medlemskap!
#32
March 29 · 55 min
Samsovning, risk och skuld med Eva-Lotta Funkquist
Alla som har fått barn vet hur ogärna de vill sova i egen säng. Ändå försöker många förtvivlat följa det rådet. Men när uppstod egentligen idén om att ett litet barn ska sova själv? Jag samtalar med Eva-Lotta Funkquist som är docent vid Uppsala universitet, barnsjuksköterska, barnmorska och forskare inom amning, spädbarns sömn och föräldrars psykiska hälsa. Vi pratar om varför så många spädbarn i västvärlden beskrivs ha “sömnproblem” och vad det egentligen säger om våra förväntningar snarare än om barnen. Vi diskuterar Socialstyrelsens råd om samsovning och hur nyblivna föräldrar hanterar ett råd som inte riktigt matchar verkligheten. Vad är säker samsovning? Vilka risker finns och hur kan de minskas? Vilka är fördelarna för både barn och föräldrar? Hur hänger samsovning ihop med amning och anknytning? Och vilket råd är viktigast att följa för att förhindra plötslig spädbarnsdöd? Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här Anmäl intresse till Värkstark community Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell
#31
March 15 · 1 hr
Biopolitics on Birth - från Nicaragua till Uppsala med Lisa Rahbek
Vad säger villkoren på ett sjukhus i Nicaragua om födandets villkor i Sverige? Som ung backpacker i Latinamerika upptäckte Lisa att hon var gravid. När hon kom tillbaka till Sverige några månader senare och sökte mödravård möttes hon inte av nyfikenhet eller stöd utan av en utskällning för att hon inte hade kommit tidigare. En fråga började brinna inom henne: varför ser bemötandet kring graviditet och födande ut som det gör? När hon födde sitt första barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala upplevde hon att hennes önskemål och integritet inte respekterades. Sitt andra barn valde hon därför att föda hemma med barnmorskan Kirsten Nisted. Lisa reste senare tillbaka till Nicaragua med hela sin familj för att göra sitt examensarbete inom kulturantropologi: Biopolitics on Birth. I sin studie intervjuade hon vårdpersonal och kvinnor på ett sjukhus i León i Nicaragua, traditionella hembarnmorskor i samma region och jämförde deras perspektiv med förlossningsvården i Sverige och framförallt i Uppsala. Ett spännande samtal om födandets biopolitik, om skillnader och likheter mellan Nicaragua och Sverige, om institutionell makt och individuellt motstånd. Om hur den personliga erfarenheten är politisk.
#30
March 1 · 53 min
Kärlekspotentialen - en nåd med Agneta Bergenheim
Agneta Bergenheim är en av Sveriges mest erfarna hembarnmorskor med närmare 40 års erfarenhet och ett stort antal hemfödslar bakom sig. Hon har följt kvinnor och familjer genom födande i flera decennier! Trots kritik, kollegialt motstånd och ifrågasättanden i media började hon arbeta med hemfödslar i Uppsala på 80-talet. Det krävde mod och en stark inre kompass. Hennes livsval har inneburit ensamhet och smärta men också stärkt tilliten till alla de processer som värnar livet och framförallt till kvinnors unika förmågor i födandet. Agneta själv är nu en unik bärare av kunskap. Och för många har hon varit den fasta punkten, den som stått kvar när andra har backat ut ur rummet. I samtalet rör vi oss genom hela hennes barnmorskeliv. Vad händer när ens yrkesidentitet skaver mot den vårdmodell man arbetar i? Agneta berättar om krocken mellan den teknokratiska och den holistiska modellen samt vikten av att se HELA kvinnan. Och om kärlekspotentialen. Nåden. Perspektivförskjutning - från barnmorska till jordemor Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här Anmäl intresse till Värkstark community
#29
February 15 · 54 min
Ditt sätt är rätt sätt med Mathilda Fransson
Hur är det egentligen att födas från det mörka och varma till en stark spotlight rakt i ansiktet? Hur känns det att få en skalpelektrod iskruvad i huvudet? I det här samtalet med doula Mathilda Fransson berör vi barnets egen upplevelse av att födas. För det är paradoxalt hur argumentet "barnets bästa" ofta används när det handlar om säkerheten i födandet - samtidigt som barnets egen _upplevelse_ av att födas inte tas någon hänsyn till. Som om upplevelsen inte skulle påverka barnet överhuvudtaget. Mathilda har varit verksam som doula i några år men sitter redan på en hop med insikter som hon delar med sig av i det här avsnittet. Är det till exempel en helt fysiologisk födsel när man bryter upp och åker in till sjukhuset strax innan det är dags att börja krysta? Mathilda Franssons instagramkonto heter @mumdoula Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här
#28
February 1 · 51 min
Barnmorskeyrket är politiskt med Sara Holm
Sara började studera genusvetenskap i Lund som 19-åring. Efter sin kandidatexamen växte en längtan fram: att få ta de feministiska teorierna ut från seminarierummen och omsätta dem i praktiken. Det var då idén föddes - att utbilda sig till barnmorska. Hon hade tur som fick göra sin praktik i Ystad, där arvet efter barnmorskan Signe Jansson fortfarande lever och präglar arbetet. Idag har Sara en bred och mångfacetterad erfarenhet: från specialförlossningen på Östra, hemfödslar och SRHR-bussen, till arbete på sjukhus i Danmark. Hon var också en av barnmorskor som var med och öppnade BB Gårda. I samtalet berör vi även hennes tid som barnmorskestudent i Uganda och resan in i moderskapet, då när hon själv blev mamma. Prenumerera på Värkstark bonuspodd Bli en del av Värkstark community (intresseanmälan)
#27
January 18 · 43 min
Granskningen av Sveriges hembarnmorskor
År 2025 kom den nationella granskningen av förlossningsvården även att omfatta privata hembarnmoskor. Jag undersöker vad som händer när ett nationellt granskningsuppdrag möter en verklighet som inte låter sig pressas in i färdiga mallar. Avsnittet handlar inte om att ifrågasätta behovet av tillsyn, utan om att ställa frågan: vad riskerar vi att missa när det som är lätt att kontrollera får definiera vad som räknas som säker vård? Du får även möta Sandra som födde sitt andra barn hemma utan barnmorska. Hur ska svårfångade saker som tillit, relation och kontinuitet kunna översättas till kontrollpunkter att bocka av? Genom berättelser och professionella perspektiv från barnmorskor som själva blivit granskade belyser jag hur en modell för tillsyn kan fungera i praktiken samt vilka konsekvenser som kan bli när det som bär säkerheten ska stöpas ner i färdiga mallar. Bli en del av Värkstark community Ladda ned din guide till rutiner
#26
January 4 · 27 min
Centimeterdoktrinen
Från 1 till 10 centimeter har vi lärt oss att kvinnor öppnar sig under en vaginal förlossning. Det är den skala som vård och interventioner baseras på. Men det är en missuppfattning. Kvinnor öppnar sig olika mycket och i olika takt. Därför betyder ett visst antal centimeter olika saker för olika kvinnor. Ändå behandlas siffran som om den vore universell och får i praktiken ofta väga tyngre än kvinnans upplevelse och annan klinisk information. Vi älskar det mätbara och drivs av en instinkt att generalisera. Det är tacksamt med en siffra som går att kvantifiera och som går att jämföra med andra siffror. I det här avsnittet ifrågasätter jag Centimeterdoktrinen: hur det kommer sig att ett grovt och osäkert mått har fått bära en betydelse det inte kan bära och så ofta blir en tolkningsram för förlossningar i stort. Säg den födelseberättelse som inte refererar till ett visst antal centimetrar i öppningsgrad! Vi har alla blivit programmerade att 1-10 är en korrekt skala och att den siffra som förs in i journalen på ett korrekt sätt speglar verkligheten. Tänk om det inte stämmer? Tänk om det är ungefär som att mäta höjden på en kulle med förbundna ögon när man ska beskriva ett landskap i förvandling? Tänk om vi i själva verket missar viktig information när vi stirrar oss blinda på antal centimeter? Själv anser jag att vi borde sluta ange öppningsgrad i antal centimeter helt. Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården Prenumerera på Värkstark bonuspodd Minikurs: Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell
#25
Dec 21, 2025 · 51 min
Fem försök till förändring av förlossningsvården med Eva-Maria Wassberg
I det här avsnittet blickar jag och Eva-Maria tillbaka på hennes långa karriär som barnmorska, hembarnmorska (i 25 år!), lärare på barnmorskeutbildningen, som ordförande i Göteborgs barnmorskesällskap, politiker och även som pionjär inom föreningen Födelsehuset! Samtalet berör också Eva-Marias egna erfarenheter av att föda barn. År 1978 födde hon sitt första av fyra barn under då obligatoriska rutiner som tvångsrakning, enliterslavemang och dusch. Ensam, fråntagen allt inflytande och tvingad till sängläge. I ett land som Sverige borde vi ha kommit längre. Ändå återkommer samma frågor. Varför är det så svårt att förändra förlossningsvården? Trots gedigen forskning, hög barnmorskekompetens och tydliga lagar som hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientlagen och arbetsmiljölagen är verklig förändring så lååååångsam och trög. Eva-Maria uttrycker sin sorg över att vi inte har kommit längre. Läs mer om Eva-Maria här Bli en del av Värkstark community Prenumerera på Bonuspodden

Showing 1–20 of 22 episodes