Dagens krönika handlar om det som brukar ses som Västvärldens tre största övergrepp mot mänskligheten och hur de transformeras: från brott till abstraktion, från abstraktion till värde, från värde till kredit, och slutligen från kredit till bedrägeri. Sakraliseringen av dessa tre händelser har skapat västerlandets hegemoniska självförståelse. De tre heliga brotten är:

1. Den atlantiska slavhandeln 2. Nazisternas folkmord på judar 3. Den europeiska imperialismen

Den förslavade afrikanen, den mördade juden och det koloniserade subjektet dras ut ur sina egna världar och tilldelas roller i ett drama vars verkliga protagonist förblir Väst. Även skulden blir en form av ägande. Moderniteten ställer sig själv vid skranket, men utser också sig själv till vittne, åklagare, historiker, botgörare och präst.
Andra kulturer begick fasansfulla övergrepp utan att förvandla dessa fasor till en universell teori om sig själva. Andra folk minns nederlag, fångenskap, förödmjukelse och slakt utan att från dem producera ett globalt medvetande.

Var och en av de tre händelserna genererade en kategori som växte utöver sig själv. Den atlantiska slavhandeln blev grunden för kampen mot rasismen. Förintelsen blev grunden för folkmord, brott mot mänskligheten och den efterkrigstida världsordningen av mänskliga rättigheter. Den europeiska imperialismen blev kolonialism, avkolonisering, postkolonialism och uppfattningen att Västs rikedom och välstånd, dess frihet och lycka förvärvats genom mord och plundring.

Tyvärr har jag inte kommit på detta själv utan resonemanget utgår från en klargörande, för att inte säga omvälvande, text med titeln ”The Great Moral Accounting Fraud”. Den publicerades i juli i år på en blogg med namnet ”The Abrahamic Metacritique”. Författare är den egyptisk-amerikanske analytikern Hussein Aboubakr Mansour och den israeliske politiske författaren och forskaren Shany Mor.
Den äldre mytologin om moderniteten var bejakande och positiv. Den berättade om emancipation, förnuft, herravälde, mänsklighet och historiska framsteg. Även dess mörkare idiom – alienation och den förlust av livets mening som sekulariseringen förde med sig – behöll djupets prestige; den gjorde lidandet till medvetande och förlusten till insikt.

Att begreppen är heliga betyder att de är höjda över politiskt käbbel och kritik. Den som på något sätt har invändningar mot den heliga berättelsen om Förintelsen kallas inte bara för rasist utan löper också stor risk att dras inför rätta. Därmed har jag inte sagt att Förintelsen bör kritiseras. Jag vill bara förklara vad klassificeringen helig betyder i sammanhanget.

Den första transformeringen går från konkret händelse till abstraktion. Historien upprepar sig aldrig, varje händelse är unik i det som faktiskt hände. Emellertid, på en abstrakt nivå upprepar sig historien. Begreppet krig är en abstraktion som ger oss rätt att säga att historien upprepar sig: de ständigt återkommande krigen.

När olikartade lidanden görs jämförbara under samma abstrakta etikett uppstår ett utbytbart moraliskt värde. Vilket krig är till exempel Västerlandets största skam? Eller, om jag fortsätter med Förintelsen som exempel på ett folkmord, så blir det möjligt att jämföra olika folkmord med varandra. Därmed blir kriterierna på ett folkmord viktiga. En professionell klass av jurister, politiker och högutbildade DEI-aktivister certifierar vilka lidanden som är relevanta, vilka analogier som är tillåtna och vilka massmord som räknas som folkmord.

Det är skillnad mellan judarna i Förintelsen och de judar som bor i Israel, det vill säga israeler. Juden var moraliskt läsbar så länge han förblev hemlös, sårbar och diasporisk. Den suveräne juden – israelen som vägrade exilen som öde och byggde en stat – blev inte bara en politisk motståndare utan en moralisk förrädare. Den symboliske juden förblev användbar; den konkrete juden blev ett hinder. Förintelseminnet kunde bevaras som moralisk undervisning medan det folk vars förstörelse hade genererat det. omklassificerades som bosättare, kolonisatörer, agenter för västerländsk makt.

Nu ska jag försöka förklara ordet kredit. Jag äger ett hus. Det har ett värde. Så belånar jag huset. En bank ger mig kredit. Därmed är jag en kund i banken och det innebär att de, om jag sköter mina lån, lyssnar på och respekterar mig. Innebörden finns också i det vardagliga slangordet credd som är ett lån från engelskan och en kortform av credibility, det vill säga trovärdighet. Det kan också kopplas till credit, i betydelsen erkännande/beröm.

En moralisk kredit är ärftlig, överlåtbar och outtömlig därför att den frigjorts från lidandet. Värde beskriver; kredit auktoriserar. Passagen från det ena till det andra är passagen från ett system av moralisk klassificering till ett system av moralisk legitimitet.

Krediter kräver förvaltning, och förvaltning producerar en klass. Mellan de konkreta offren vars lidande genererade det moraliska värdet och de institutioner som nu handlar med det har det uppstått en professionell klass vars funktion varken är att lida eller att minnas utan att avgöra hur och vilka skador som ska certifieras och göras läsbara inom den ekonomi där krediten hedras. Den postkoloniale intellektuelle, DEI-administratören, NGO-anställde, aktivist-forskaren, den institutionelle konsulten – ingen av dessa figurer bär det ursprungliga såret i någon direkt mening. Vad de besitter är jurisdiktion över det erkännandesystem genom vilket sår omvandlas till ställning. Doktorera på kolonialismen, skriv elegant och klargörande om Förintelsen eller gör en film. Filmen Schindlers list gav Spielberg en Oscar för bästa regi. Den fick också en Oscar för bästa film.

Proffsens auktoritet bestämmer vilket lidande som räknas som strukturellt och vilket som tillfälligt, vilka analogier mellan disparata historier som är tillåtna och vilka som är otillåtna, vilka som får tala som offer och vilka som måste svara som agenter. De skapar inte det moraliska värdet utan de administrerar dess cirkulation och administration. De har makten att sälja moderna avlat.

Den negativa kanonen är en bikt, och man kan bara bekänna sina egna synder. Dessa är de brott berättaren begick. De mongoliska erövringarna ingår inte i kanonen därför att mongolerna byggde inte biktstolen. Den arabiska slavhandeln saknas därför att araberna producerade inte någon självanklagande litteratur. Arabernas afrikanska slavhandel bestod mycket längre än någon annanstans. Den upphörde 1962 i Saudiarabien, 1970 i Oman och 1981 i Mauretanien. Folkmordet i Rwanda 1994 kan inte träda in i det heliga registret därför att det heliga registret tillhör berättaren, och berättaren talar om sig själv.

Denna negativa kanons moraliska världsbild har rört sig genom varje stor institution i det västerländska offentliga livet och den bars dit, för det mesta, av västerlänningar. De geopolitiska konsekvenserna av bedrägeriet är vid det här laget omisskännliga. Västerländska nationer finner sig moraliskt förlamade från att handla till försvar av sina egna intressen och sina egna medborgare. De är avväpnade av sin egen mytologi och upptäcker att mekanismen saknar avstängningsknapp. Vi, de skyldigas arvtagare lämnas med skulden, skuldkänslan och den oändliga, frivilliga och katastrofala iscensättningen av vår egen undergång.

Karl-Olov Arnstberg

Stöd Swebbtv:
Swish 123 535 86 92
Bankgiro 5786-0603
Bankkonto (månadsgivare) 9060 022 6751
Donera med kreditkort:
https://nyheter.swebbtv.se/donera/
Hemsida: https://swebbtv.seNyhetssajt: https://nyheter.swebbtv.se
Webbutik: https://butik.swebbtv.se
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/

KONTAKT
info@swebbtv.se
BUTIKSÄRENDEN: butik@swebbtv.se •TEKNISK SUPPORT: support@swebbtv.se (appar etc.)

Swebbtv

Episodes 232

Nothing on this page to show