MusicMusic Commentary

Sveriges okända dansband – Klas Göranz

SQR Records

Sveriges okända dansband – Klas Göranz är en musikalisk podd om låtarna, historierna och vardagen runt ett dansband som lever sitt eget liv vid sidan av strålkastarljuset. Här möter du fem herrar djupt rotade i den svenska dansbandstraditionen, där värme, igenkänning och allsång går före puts och perfektion. Varje avsnitt presenterar en låt i taget, med berättelserna bakom, detaljerna som sällan hörs – och känslan som alltid måste sitta först.

Play

Open in

18 episodes
Avg 9 min
Swedish

Episodes 18

Newest Oldest Longest

All18 Unplayed18 In progress0 Played0

S1 · E20
November 5 · 10 min
Klas Göranz väcker Gil’s Café till liv med en egen låt
På Persikogatan 12 i Hässelby Strand låg en gång Gil’s Café. Ett klassiskt kvartersfik med hemlagad mat, rejäla smörgåsar, prinsesstårtor, jukebox och spelmaskiner. Här stod Gustaf bakom disken och såg till att gästerna fick både mat och kaffe. Nu har caféet fått nytt liv genom dansbandet Klas Göranz, som tillägnar den sedan länge försvunna mötesplatsen en alldeles egen låt. Det finns platser som försvinner från kartan men aldrig riktigt ur människors minnen. Ett konditori, en kvartersbutik eller ett café där man tillbringade sin ungdom, träffade kompisarna och kanske blev förälskad för första gången. Gil’s Café i Hässelby Strand var en sådan plats. På en gammal bevarad tändsticksask kan man fortfarande läsa vad verksamheten erbjöd: ”Bra mat, Konditorivaror, Närbutik”. Längst ned står specialiteten tydligt angiven: ”Goda, rejäla smörgåsar”. Bakom de enkla orden fanns ett levande kvartersfik där Gustaf såg till att det serverades ordentlig, hemlagad mat. Här fanns prinsesstårtor, kaffekoppar, jukebox och spelmaskiner. Och kanske viktigast av allt – en plats där människor kunde mötas utan att behöva ha något särskilt ärende. Nu vill Klas Göranz återskapa en bit av den miljön med låten ”Gil’s Café”, en musikalisk tidsresa tillbaka till det Stockholm där de lokala caféerna var självklara samlingspunkter. I bandets nostalgiska ljudvärld får minnena från Hässelby Strand nytt liv. Det handlar om en tid då jukeboxen stod för underhållningen, kaffet serverades i riktiga koppar och det fortfarande fanns gott om utrymme för vardagliga samtal. Men det handlar också om människorna bakom disken. Om Gustaf och alla andra småföretagare som med sitt arbete, sin matlagning och sin personlighet skapade en naturlig mötesplats i kvarteret. Gil’s Café finns inte längre. Inte heller Gustaf. Ändå finns något kvar. Den gamla tändsticksasken, berättelserna och minnena hos dem som en gång satt där. Med sin nya låt vill Klas Göranz öppna dörren en gång till. Inte för att väcka det förflutna till liv precis som det var, utan för att påminna om att även ganska små platser kan lämna stora avtryck. För ett riktigt bra fik behöver inte längre finnas kvar för att fortfarande betyda något.
S1 · E19
October 7 · 10 min
Balladen om Bengt Sändh
Den svenske trubaduren, författaren och mångsysslaren Bengt Sändh lämnade efter sig ett livsverk som knappast låter sig sammanfattas i några få ord. Han kunde vara varm, burlesk, provocerande och eftertänksam – ibland allt på samma gång. Nu hyllas han av det titels ganska okända dansbandet Klas Göranz i den nyskrivna ”Balladen om Bengt Sändh”. För bandet var Bengt Sändh en representant för en svensk berättartradition där humor och allvar kunde existera sida vid sida och där även livets mindre tillrättalagda sidor fick plats. – Han var en fantastisk berättare. Man kunde skratta åt en formulering och samtidigt upptäcka att det faktiskt fanns något ganska allvarligt bakom den. Den sortens artister växer inte på träd, säger Klas Göranz. Sången följer några av spåren genom Bengt Sändhs ovanliga liv – från en svår uppväxt och många olika yrken till visorna, scenlivet, företagsamheten och de senare åren i Spanien. Men framför allt handlar den om det som finns kvar när en människa inte längre gör det. Sångerna. Berättelserna. Skratten och minnena. Klas Göranz har därför medvetet valt en betydligt mer återhållen musikalisk kostym än vanligt. Akustiska gitarrer och dragspel får bära berättelsen i en svensk vistradition där orden står i centrum. Humorn finns där också. Det hade varit svårt att göra en trovärdig hyllning till Bengt Sändh utan den. Men den här gången får den samsas med ett betydligt större mått av eftertanke. I refrängen sammanfattas det kanske enklast: ”Nu solen går ner över Spanien – men visorna stannar ändå kvar.” ”Balladen om Bengt Sändh” släpps av Klas Göranz på SQR Records och finns på de större digitala musiktjänsterna.
S1 · E18
September 24 · 11 min
Sommarens sista smultron – sången som aldrig hann fram till Lasse Berghagen
Det finns sånger som skrivs för en särskild röst. Och ibland hinner livet före. ”Sommarens sista smultron” skrevs ursprungligen med tanken att sången skulle kunna framföras av Lasse Berghagen. Men den hann aldrig skickas över innan en av Sveriges mest folkkära artister lämnade jordelivet. Nu har Klas Göranz själva spelat in sången – inte som ett försök att efterlikna Lasse Berghagen, utan som en varm hälsning i den svenska vis-, sommar- och allsångstradition som han kom att betyda så mycket för. Det är en sång om den där alldeles särskilda tiden när sommaren fortfarande finns kvar, men kvällarna blivit svalare. Kaffet står på verandan, humlan söker bland de sista blommorna och någonstans börjar man förstå att ännu en sommar håller på att bli ett minne. – Vi ville göra något enkelt, varmt och svenskt. En sång där man nästan kan känna doften från sjön och gräset och samtidigt veta att hösten är på väg, berättar Klas Göranz. Som vanligt lyckades bandet emellertid inte riktigt med planeringen. Tanken var förstås att ”Sommarens sista smultron” skulle komma medan det fortfarande var sommar. Men bärplockningen drog ut på tiden och Lill-Göran lyckades dessutom gå vilse i Hälsingeskogarna. När samtliga åter var på plats hade de första löven börjat gulna. Kanske gör det ingenting. För ”Sommarens sista smultron” handlar egentligen inte om att sommaren tar slut. Den handlar om allt det fina vi sparar från den – människorna, skratten, kvällarna och minnena. Och om förvissningen att björkarna faktiskt blir gröna igen. Som det heter i sången: Sommaren hittar alltid hem till oss.
S1 · E17
August 6 · 11 min
Klas Göranz - Ballt att bolla bollen som Björn Borg
Klas Göranz hyllar Björn Borg – en låt om pannband, gräs, grus och somrarna vi aldrig glömmer Det finns idrottshjältar som vinner tävlingar. Och så finns det de som får ett helt land att stanna upp. När Björn Borg gick ut på centercourten i Wimbledon eller klev ut på det röda gruset i Paris blev vardagsrummen fulla, TV-apparaterna påslagna och sommaren tog en liten paus. Hela Sverige följde varje serve, varje boll och varje seger. Den känslan vill Klas Göranz nu ta vara på i nya singeln ”Ballt att bolla bollen som Björn Borg”. Låten är en varm hyllning till en av Sveriges största idrottsikoner, men också till en tid då pannband, vita shorts och träracket blev självklara inslag på tennisbanor runt om i landet. – Det här är egentligen inte bara en låt om Björn Borg. Det är en låt om alla minnen han skapade. Om somrarna, spänningen och den där känslan av att hela Sverige spelade tennis, hälsar bandet. Texten följer resan från garageporten i Södertälje till de stora triumferna på gruset i Paris och gräset i Wimbledon. Samtidigt påminner den om att de största idrottshjältarna inte bara mäts i titlar utan också i de avtryck de lämnar hos människor. Precis som tidigare hyllningslåtar om svenska profiler vill Klas Göranz lyfta fram personer som inspirerat generationer och blivit en del av vårt gemensamma kulturarv. – För många räcker det att höra ordet Wimbledon för att minnas precis var man satt framför TV:n. Den känslan hoppas vi att låten väcker till liv igen.
S1 · E16
July 29 · 8 min
Party på Pepes Bodega med Klas Göranz
Alla som någon gång varit på charter vet att det finns en speciell känsla som infinner sig när solen börjar gå ner, kvällsluften blir lite svalare och någon säger: – Ska vi ta en sväng ner till bodegan? För Klas Göranz blev just den känslan grunden till nya singeln "Party på Pepes Bodega". Men låten handlar egentligen om något större än en enskild bar. Den handlar om semester, vänskap och alla de där kvällarna som blir bättre än man planerat. Kvällarna då ingen längre bryr sig om vilken veckodag det är, där nya bekantskaper uppstår mellan borden och där skratten ofta är det enda språk som behövs. Tidigare i år reste bandet till den spanska solkusten för att samla inspiration. Det blev en resa fylld av värme, musik, glada människor och klassiska charterögonblick – precis den känsla som de nu försökt fånga i sin nya låt. – För oss är bodegan egentligen inget ställe. Det är ett sinnestillstånd, säger bandet. Precis som vanligt gick dock inte allt riktigt enligt plan. Klas Svensson försökte hålla ihop kvällens schema, Torsten var övertygad om att han hittat rätt väg redan efter första gatukorsningen, Stor-Göran började nostalgiskt jämföra dagens semester med hur "det var förr", medan Lill-Göran hann bli vän med både personal och gäster innan de andra ens hunnit beställa. Hur kvällen slutade? Det är bandmedlemmarna fortfarande inte helt överens om. Det enda de verkar säkra på är att den inspirerade till en låt. "Party på Pepes Bodega" är en fartfylld dansbandslåt med latinvärme, allsångskänsla och en stor dos humor – men också en kärleksfull blinkning till generationer av svenskar som genom åren gjort charterresan till en del av sommarens traditioner. Och kanske är det just därför refrängen känns så självklar. För ibland är det faktiskt inte målet som är viktigast. Det är människorna man skrattar tillsammans med på vägen dit.
S1 · E15
July 23 · 9 min
Sommar på Göta kanal med Klas Göranz
Klas Göranz "Sommar på Göta kanal" – en hyllning till Sveriges kanske vackraste semesterresa Vad händer när fem dansbandsmusiker, en lånad segelbåt och en svensk flagga möts på Göta kanal? Svaret blev inte riktigt som någon hade tänkt sig. Singeln "Sommar på Göta kanal" är Klas Göranz kärleksförklaring till en av Sveriges mest klassiska sommarupplevelser. Men bakom den glada melodin finns också historien om en båtresa som innehöll betydligt fler överraskningar än bandet räknat med. Båten var lånad av ett hängivet fan. Så hängivet att båten faktiskt bar namnet Klas Göran. – Då kände vi att det nästan var vår skyldighet att segla den, säger bandet med ett leende. För de flesta i gruppen var det premiär att uppleva Göta kanal som vuxna. Stor-Göran är visserligen övertygad om att han gjort resan som liten, även om ingen riktigt lyckats få fram några säkra bevis. Torsten blev snabbt självlärd kanalexpert efter första slussen, medan Klas Svensson mest försökte se till att besättningen och båten fortfarande befann sig på samma plats. Dagens mest dramatiska ögonblick stod Lill-Göran för. När fotograferingen skulle avslutas fick han den lysande idén att ta loss den svenska flaggan och vifta med den mot kameran. Resultatet blev betydligt blötare än planerat och gav resten av bandet en oväntad övning i "man över bord". Trots några små missöden minns bandet framför allt något helt annat. Slussarna. Lugnet. Kvällssolen över vattnet. Människorna som vinkade från kajerna. Glassköerna, cyklisterna längs kanalbanken och den speciella gemenskap som verkar uppstå när tempot får sjunka till några få knop. – Vi åkte dit för att spela in en musikvideo. Vi kom hem med en låt om svensk sommar. https://klasgoranz.se/sv/nyheter/
S1 · E13
July 16 · 9 min
Rocka som Little Gerhard.
Klas Göranz hyllar Little Gerhard med ny låt Sverige har förlorat en av sina stora rockpionjärer. Little Gerhard, som under flera decennier spred rock'n'roll över hela landet och inspirerade generationer av svenska musiker, har gått bort. Klas Göranz beklagar hans bortgång och vill samtidigt rikta ett varmt tack för den musikaliska gärning han lämnar efter sig. Som en hyllning släpper bandet därför den nya singeln Rocka som Little Gerhard. – Man ska komma ihåg att det fanns någon som gick före. Någon som vågade ta rock'n'rollen hit och fick folkparkerna att gunga, säger bandet. Låten är fylld av glädje, energi och blinkningar till några av Little Gerhards mest älskade inspelningar. Samtidigt är den en berättelse om hur svensk populärmusik byggts vidare, generation efter generation. Hos Stor-Görans pappa snurrade Little Gerhards originalskivor långt innan dansbandsmusiken tog över skivhyllan hemma. Där började också fascinationen för den musik som senare skulle inspirera både dansband och rockmusiker. Samtidigt släpper Klas Göranz ett poddavsnitt där bandet berättar om minnen, skrönor och varför Little Gerhards musik fortfarande får fötterna att börja stampa. Legender lämnar aldrig riktigt scenen. De byter bara publik. Rocka som Little Gerhard finns nu på Spotify, YouTube och andra större musik- och poddtjänster.
S1 · E12
June 24 · 9 min
Ockelbo Marknad - med Klas Göranz
Klas Göranz släpper låt om Ockelbo Marknad – och hoppas på att någon hör vad de egentligen menar Det finns människor som åker till Ockelbo Marknad för att köpa strumpor, marknadskarameller och köksredskap de redan har hemma i två exemplar. Sedan finns det människor som åker dit med ett helt annat mål. Klas Göranz tillhör den senare kategorin. För även om bandet gärna talar varmt om både sockervadd, knallar, tivoli och den där speciella marknadskänslan som infinner sig när halva Gästrikland verkar ha bestämt sig för att ses på samma plats, så finns det också en annan sanning. De drömmer om att få spela där. Inför årets Ockelbo Marknad, som traditionsenligt arrangeras helgen efter midsommar, släpper Klas Göranz därför nya låten Ockelbo Marknad – en varm, somrig och smått dansant hyllning till en av sommarens mest älskade traditioner. Samtidigt släpps även en video där bandet syns i inklippta sekvenser från den riktiga marknaden, mitt bland karuseller, knallar, marknadsbesökare och allt det där som gör att man plötsligt står med tre påsar brända mandlar, en ny stekpanna och en känsla av att livet ändå blev rätt okej. Låten rör sig i ett landskap av semesterlön, tivolisurr, flörtar mellan stånden och den där speciella blandningen av ömsom sol och ömsom regn som nästan känns inskriven i marknadens stadgar. Här finns mötena, skratten, fynden och löftet om att ses igen nästa år. Kort sagt allt det som gör Ockelbo Marknad till mer än bara ett evenemang. Det är en sommarritual, ett återseende och i vissa fall också en plats där vuxna människor köper saker de inte visste att de behövde fem minuter tidigare. Videon ska dock inte bara ses som en kärleksförklaring till marknaden. Den kan också, om man vill vara lite mindre poetisk, beskrivas som en diskret men ganska målmedveten jobbansökan. För medan andra tittar på tivolit, verkar Klas Göranz mest titta efter närmaste scen. Det är därför inte helt omöjligt att man i videon kan ana ett visst hopp i bandmedlemmarnas blickar. Ett slags stilla önskan om att någon arrangör, mellan ett churrosstånd och en karusell, ska få för sig att säga: ”De där herrarna ser ju ut att kunna spela dansband.” Om så sker återstår att se. Men fram till dess nöjer sig Klas Göranz med att släppa en låt om marknaden de gillar så mycket att de nu skrivit en sång om den. Och skulle någon mot förmodan höra något mer än bara en glad sommarlåt i detta, så är det förstås helt i sin ordning.
S1 · E10
April 16 · 8 min
Tänk att få krama Dolly
Med nya singeln Tänk att få krama Dolly riktar Klas Göranz blicken mot en av countrymusikens största och mest älskade gestalter. Låten är en varm och respektfull hyllning till Dolly Parton – hennes röst, hennes låtskrivande och den mänskliga värme som gjort henne till en ikon långt utanför Nashvilles gränser. – Hon är mer än en artist, konstaterar bandet. Hon är ett helt eget landskap av sånger, styrka och humor. I låten rör sig Klas Göranz genom några av de mest välkända hållpunkterna i Dolly Partons musikaliska värld. Från Jolene till 9 to 5, från berättelserna om uppväxt och vardag till den livskraft som gjort hennes musik tidlös. Men framför allt är det en låt om tacksamhet – om att vilja säga tack till någon som betytt mycket för generationer av lyssnare. Samtidigt släpper Klas Göranz även poddavsnittet Tänk att få krama Dolly, där bandet berättar om countrydrömmar, Nashville och hur fascinationen för Dolly Parton vuxit fram genom åren. Musikaliskt förenar låten dansbandsvärme med tydliga countrydrag. Det finns pedal steel, ett mjukt gung och ett tonfall som bär både vördnad och leende.
S1 · E9
March 26 · 9 min
Strike and Fight Like Chuck Norris
Klas Göranz tar ett oväntat kliv ut på hårdare mark med nya singeln Strike and Fight Like Chuck Norris. Det som en gång var en snabb, rå och engelskspråkig punklåt får här ett nytt liv – filtrerat genom dansbandets värme, sväng och lätt självironiska uttryck. – Det började egentligen med att vi lyssnade på originalet och tänkte: det här är ju ganska långt ifrån oss, säger Klas Svensson. Och just därför blev det intressant. Originalet, inspelat av punkbandet Punk Pistols, är en hyllning till den legendariske kampsportaren och filmstjärnan Chuck Norris. När Klas Göranz tog sig an låten valde de att behålla energin och berättelsen – men sätta sitt eget avtryck i tempo, arrangemang och känsla. Resultatet är en tolkning som rör sig någonstans mellan kampsport och dansgolv. Gitarrerna är fortfarande med, men har fått sällskap av ett tryggare gung – där refrängen lika gärna kan sjungas med som stampas fram. – Vi förespråkar inte våld, det ska sägas, säger bandet. Men i just det här fallet handlar det mer om symbolik. Att stå upp, hålla linjen och göra sitt bästa. Inspelningen bär också på en personlig koppling. Flera i bandet växte upp med Chuck Norris-filmer på VHS, där berättelser om disciplin, styrka och rättvisa rullade varv efter varv i vardagsrummen. – De där banden gick så många gånger att de till slut började låta som en dålig inspelning, säger Torsten. Men man tittade ändå. För Klas Göranz markerar låten också något nytt: det är första gången de spelar in en låt helt på engelska. – Vi har varit nära tidigare, men aldrig hela vägen. Det här kändes som rätt tillfälle. Med Strike and Fight Like Chuck Norris visar Klas Göranz att de kan kliva utanför sin komfortzon – utan att förlora sin identitet. Det är fortfarande samma band, men med ett något hårdare grepp om gitarren. Singeln finns nu tillgänglig på Spotify, YouTube och andra större musiktjänster.
S1 · E8
February 26 · 7 min
Skivor med Skifs
Med nya singeln Skivor med Skifs riktar Klas Göranz strålkastarljuset mot en av de mest betydelsefulla rösterna i svensk populärmusik. Från de tidiga åren med Slam Creepers och Blue Swede till folkparksscener, sommarturnéer och tv-klassiker har musiken satt avtryck i generationer. – Det där var kvalitet, konstaterar bandet. Show, värme och mod att ta svensk pop hela vägen ut i världen. Låten är uppbyggd som en musikalisk resa genom epoker, titlar och minnen. Från Vansbro till internationella listor, från svenskt vemod till blåögd soul. Den fångar känslan av hur en röst kan bli en institution – och hur musiken lever vidare långt efter att sista tonen klingat ut.
S1 · E7
February 19 · 8 min
Vasaloppet – från soffan till Mora
Det finns få evenemang som förenar Sverige på samma sätt som Vasaloppet. I över hundra år har skidåkare färdats mellan Sälen och Mora, i spåren av historien och i Gustav Vasas anda. Det är tradition, folkrörelse och vinterkarneval i ett. Med nya singeln Vasaloppet – från soffan till Mora tar Klas Göranz sig an denna svenska klassiker. Men i sann KG-anda börjar berättelsen inte i startfållan – utan i soffan. – Vi har följt Vasaloppet på tv i många år, konstaterar bandet. Och varje gång har man sagt: ”Nästa år, då åker vi.” Låten skildrar den där mentala resan från bekvämlighet till beslut. Från filt och chips till nummerlapp och blåbärssoppa. Med humor och värme hyllas både traditionen och den personliga utmaningen.
S1 · E6
February 12 · 8 min
Ingen åker slalom som Stenmark
Det fanns en tid då hela Sverige stannade. När tv:n stod på, kaffet kallnade och vardagen fick vänta. Anledningen var enkel: Ingemar Stenmark stod i startgrinden. Med Slalom som Stenmark släpper Klas Göranz en varm och allsångsvänlig hyllning till de där ögonblicken. Det är inte en låt om sport i första hand, utan om hur ett helt land delade samma nerv, samma tystnad och samma jubel. – Det var så spännande att man nästan blev sjuk av att titta, minns bandet. Låten fångar folkhemskänslan runt tv-apparaterna, dialekterna som kommenterade åken och lugnet hos en idrottsman som aldrig verkade stressad – oavsett hur mycket resten av landet var det.
S1 · E5
February 5 · 8 min
Bert, band, bugg och drömmar
När grabbarna i Klas Göranz nyligen slog sig ner för att titta på säsongspremiären av årets Melodifestival var de ganska snabbt överens. Det var trevligt, välproducerat – men inte riktigt sådär som det brukade vara. Och som så ofta hos Klas Göranz ledde det till nostalgi. – Det mesta var bättre förr, konstaterade flera av dem. Åtminstone när det gäller musik. Tankarna gick tillbaka till en tid då dansband, folkparker och bugggolv bar stora drömmar. Till epoken som växte fram kring Skara – där band fick chansen, publiken sjöng med och musiken tog plats i vardagen. Mycket av detta tog form under Bert Karlssons tidiga år som motor och möjliggörare, med fler idéer än ordningssinne och en osviklig känsla för vad folk faktiskt ville höra. Klas Svensson konstaterar att många av artisterna från den tiden höll en mycket hög kvalitet. – Flera av våra idoler kom därifrån. Det var på riktigt. Resultatet är Bert, band, bugg och drömmar – en varm, allsångsvänlig hyllning till epoken som formade mycket av den svenska dansbandskulturen. Samtidigt släpps även poddavsnittet med samma namn, där bandet berättar historien bakom låten. Både låten och podden finns nu att lyssna på via Spotify, YouTube och andra större musik- och poddtjänster.
S1 · E4
January 29 · 8 min
Alla hjärtans dag (borde vara varje dag)
Klas Göranz är kanske inte landets mest rutinerade romantiker. Men viljan finns där. Och hoppet. Alla fem i bandet är i dag ungkarlar, men lever fortfarande på tanken att kärleken dyker upp när man minst anar det. Gärna mellan mejerihyllan och kassan. Klas Svensson har varit gift en gång. – Det blev dyrt, konstaterar han lakoniskt, utan att riktigt utveckla om det var känslomässigt, ekonomiskt – eller båda. Torsten säger sig vara särbo. Ingen av de övriga i bandet har träffat, sett eller hört talas om den här personen. Men Torsten är övertygad. Relationen finns. Någonstans. I alla fall i teorin. Lill-Göran däremot blir ofta förälskad. Senast i kassörskan på byns snabbköp. Det varade hela kön, inklusive kvittot och växelautomaten. Ur detta föddes Klas Göranz nya låt – en varm, vardagsnära hyllning till Alla hjärtans dag. Men också till den större tanken bakom: att om man älskar någon, eller hoppas få göra det, så räcker det inte med en dag i kalendern. Kärlek måste fungera alla dagar. När disken står kvar. När maten blir bränd. När någon ändå stannar. Låten är därför inte en storslagen kärleksförklaring med fanfarer och fyrverkerier. Det är en lågmäld påminnelse om att romantik ofta sitter i det lilla. I viljan. I att välja någon – även när det inte är fredag, fest eller rosor i plast. Och ändå: Alla hjärtans dag är värd att firas.
S1 · E3
January 27 · 9 min
Brevet till Cornelis – om tacksamhet, skuld och arv
Klas Göranz är djupt rotade i dansbandsmyllan. Där svänget sitter i ryggraden och berättandet alltid haft en självklar plats. Men parallellt med folkparkernas verklighet har bandet alltid burit en stark kärlek till den svenska viskonsten. Till orden. Till berättelserna som inte rundar av hörnen. I sin nya låt, Brevet till Cornelis, kliver Klas Göranz rakt in i den traditionen. – Torstens farbror hade alla Cornelis-skivor, berättar bandet. De stod där hemma, spelades om och om igen. Pappa och farbror satt ofta vid köksbordet, tog sig en lämplig dryck och jammade med. Det där fastnade tidigt, hälsar Torsten. Ur de minnena växte en visa fram. Inte som imitation, och inte som monument. Utan som ett brev. Ett tack. Ett stillsamt bokslut adresserat till Cornelis Vreeswijk – som människa, poet och samvete. Brevet till Cornelis är strofisk, lågmäld och talnära. Utan refräng. Utan upprepningar som vill bli ihågkomna. Texten driver melodin, inte tvärtom. Det är ett samtal över tid, där eftervärlden erkänner både vad som gavs – och priset som betalades. – Vi sjunger visorna i dag med bättre ljus och tryggare golv, säger bandet. Det är lättare nu. Och det är viktigt att komma ihåg vem som tog smällarna då. För Klas Göranz är detta inte ett avsteg, utan en fördjupning. Dansbandets värme och visans allvar möts i samma rum. En låt som inte förklarar, inte rättar till – utan sitter ner en stund och säger tack. Ett brev, helt enkelt.
S1 · E2
January 18 · 8 min
Världens bästa långsamma back (Rolle Stoltz)
Det började, som så ofta numera, med hockey. Juniorkronorna hade precis landat på svensk mark efter JVM-guldet i Minnesota. Det första på fjorton år. En blågul framgång som fick hela landet att räta lite extra på ryggen. Hos Klas Göranz tog firandet dock en annan väg. När grabbarna började prata hockey, historia och gamla hjältar var det Stor-Göran som plötsligt slog näven i bordet. Han hävdade, med full övertygelse, att hans farsas kusin hade spelat hockey med Rolle Stoltz när de var små. Exakt var, när eller hur visade sig vara högst oklart. Men känslan var glasklar. Och i Klas Göranz räcker känsla långt. Som om inte det vore nog mindes Stor-Göran hur hans pappa alltid skrattade när Rolle senare dök upp som tv-speaker. Inte minst när han konsekvent sade ”hoonom” i stället för ”honom”, eller pratade om ryssarna som Sovjetunionen, som det hette då. För pappan var det där inte felsägningar. Det var trygghet. Det var folkhem. Det var hockey. Så medan andra skrev hyllningar till hjältarna här och nu, gick Klas Göranz bakåt i tiden. Till långsamma backar med is i blodet, lugn i blicken och ett spel som satt i huvudet långt innan pucken kom. Till en tid då hockey fick ta den tid den tog. Resultatet blev en varm, smått absurd och djupt kärleksfull hyllning till världens bästa långsamma back – Rolle Stoltz. Inte som affischidol. Utan som minne, röst och symbol. Ibland är det inte guldet som inspirerar mest. Ibland är det historierna runt omkring. Och ibland… är det Rolle. I podden Sveriges okända dansband – Klas Göranz berättas historierna bakom bandets låtar. Små vardagliga ögonblick, observationer och tillfälligheter som av någon anledning blev till musik. Det som gör podden unik är att varje berättelse följs av att hela låten spelas upp i sin helhet. Eftersom bandet äger alla rättigheter får lyssnaren inte bara ta del av historien bakom – utan också höra låten precis som den är tänkt att låta, från början till slut. Det är berättelser om dansbandslåtar som kanske inte förändrade världen – men som ändå fick sitt eget liv.
S1 · E1
January 8 · 7 min
Ja, se det snöar igen – historien bakom spåret
Planen var egentligen ganska enkel. Klas Göranz skulle spela in några nya låtar inför våren. Lite ljusare tongångar, kanske något som doftade snöslask och vårvinter. Men så kom snön. Och mer snö. Till slut var studion mer lik en snödriva än ett kontrollrum. Resultatet blev Ja, se det snöar igen – en vinterlåt som tog över när våren fick vänta. Ja, se det snöar igen är en ny låt med Klas Göranz, byggd som en lekfull parafras på den välbekanta ramsan ”Nej, se det snöar”. Här har bandet gjort det de är bäst på: tagit något djupt välbekant och placerat det mitt i vardagen. Texten rör sig bland snöskyfflar, plogbilar, grannar i luva och den där märkliga gemenskapen som uppstår när snön vräker ner och ingen riktigt orkar bli arg längre. Det är vinter på riktigt – inte pyntad och inte putsad – utan precis så som den faktiskt är. Låten växte fram ur ett slags kapitulation inför vädret. För varje försök att skriva något vårigt föll det mer snö utanför fönstret. Till slut gav bandet upp och gjorde det enda rimliga: skrev en låt om det som pågick. Resultatet blev en ren vinterlåt, tänkt att fungera under hela säsongen – från första flingan till den där sista högen som vägrar smälta bort. Musikaliskt rör sig Ja, se det snöar igen tryggt i den svenska dansbandstraditionen, med ett stadigt sväng och ett uttryck som bygger på igenkänning snarare än puts. Det är en låt att le åt, känna igen sig i och kanske till och med dansa lite till, trots att overallen fortfarande hänger kvar på kroken. Det här är inte en jullåt och inte en tillfällig säsongsgrej, utan en berättelse om vintern som den faktiskt ser ut när den får hålla på. Våren får vänta. Snön tog över. I podden Sveriges okända dansband – Klas Göranz berättas historierna bakom bandets låtar. Små vardagliga ögonblick, observationer och tillfälligheter som av någon anledning blev till musik. Det som gör podden unik är att varje berättelse följs av att hela låten spelas upp i sin helhet. Eftersom bandet äger alla rättigheter får lyssnaren inte bara ta del av historien bakom – utan också höra låten precis som den är tänkt att låta, från början till slut. Det är berättelser om dansbandslåtar som kanske inte förändrade världen – men som ändå fick sitt eget liv.

Showing 1–18 of 18 episodes