Språket

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Play

Open in

30 episodes
weekly
Avg 26 min
Swedish

Episodes 30

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

Monday · 30 min
I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår
”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Betyder ”håll till godo” att det finns mycket eller lite av något? En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam. – ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson. Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”. Språkfrågor om ogenomskinliga uttryck Vad betyder uttrycket ”håll till godo”? Vad betyder ”vara i faggorna”? Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det? Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”? Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån? Läs mer om ogenomskinliga uttryck Slå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
October 12 · 30 min
Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt
En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt. – En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet. Viktigast att förstå begreppen Ylva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet. – Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon. Språkfrågor om grammatik Vad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats? Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt? Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen? Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det? Mer om grammatik Läs Svenska Akademiens grammatik (SAG). Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998). Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001). Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017). Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005). Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
October 5 · 30 min
Uttrycken som ni stör er på
Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. ”Också inte” istället för ”inte heller” En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort? – ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om nutida uttryck Vad betyder egentligen ordet narrativ? Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”? Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”? Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam? Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte? Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan? Mer om nutida uttryck och samtida grammatik Läs Svenska akademiens grammatik (SAG). Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918). Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
September 28 · 30 min
Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk
Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor. I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk. – I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker. Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur? – Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman. – Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist. Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld? Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.” – Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist. – Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman. Mer om språk i litteraturkritiken Läs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?. Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld. Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”. Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning. Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket. Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel? Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.
September 21 · 30 min
Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring
De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring. – Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om restmorfem Är ”ursäkta” ett restmorfem? Vad betyder ”körs” i ”körsbär”? Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”? Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån? Vad betyder ”berått”? Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”? Mer om restmorfem Läs Ord av Gunlög Josefsson (2005) Slå i Söderwalls medeltidsordbok Slå i SAOB Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
September 14 · 30 min
Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok
Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel. I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning. En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk. Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning? Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes? Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda? Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel? Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus? Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket? Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel? Läs Gustav Vasas bibel Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Avsnittet publicerades första gången 2023.
September 7 · 30 min
Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar
Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående. – Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Vissa hemliga språk skapas från grunden Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk. – Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om hemliga språk Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska? Kommer ordet fika från månsing eller backslang? Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing? Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag? Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang? Mer om hemliga språk Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026). Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
August 31 · 30 min
Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting
Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Be – ibland ganska meningslöst Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord. – En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman. Be – kan förändra hela ordet – Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman. Språkfrågor om ”be” Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”? Är beskonad ett ord? Vad betyder ”bedravar”? Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”? Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk? Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”? Mer om prefixet be- Läs om be- i SAOB. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
August 24 · 30 min
Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier
Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren. Nya ord från sociala medier Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen. – Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om ungas språk Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare? Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge? Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt? Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord? Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”? Mer om ungas språk Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
August 17 · 30 min
Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare
Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk. – Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien. – Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson. Rättelse: I avsnittet säger vi fel om ordet lovgirig. Rätt uttal för lovgirig hör du här. Och definitionen av lovgirig enligt Svensk ordbok (SO) är: ”som tenderar att lova” om båt. Och definitionen av lova är enligt SO: styra (segelbåt eller segelfartyg) upp mot vinden. En rättelse hör du i det kommande avsnittet, som du kan lyssna på här. Språkfrågor om homonymi Hur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop? Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig? Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra? Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål. Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband? Mer om homonymi Läs i SAOB om olika ”mål”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
August 10 · 15 min
Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig
När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen. – Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder. Gäster: Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik. My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
August 3 · 15 min
Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra
Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre. – Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna. – Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon. Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
July 27 · 15 min
Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet
Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet. – Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio. Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något. – De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
July 20 · 15 min
Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen
Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten. Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt. Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson. – Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03. Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.
July 13 · 15 min
Därför kidnappar politiker ord
Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet. – Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT. Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det. – Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk. Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”. – Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson. Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT. Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
July 6 · 15 min
Språklig kreativitet som politisk strategi
Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT. Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten. – Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet. För journalister blir det en balansgång. – Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03. Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT. Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.
June 29 · 15 min
Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara
När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar. – En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator. – Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
June 22 · 15 min
”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara
Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio. Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”. – ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat. – Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
June 15 · 30 min
Därför är språket inte logiskt
Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas. – Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om logik i språket Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades? Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat? Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper? Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform? Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”? Läs mer om logik i språket Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023) Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
June 8 · 30 min
När språket används för att leka
Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han. Språkfrågor om humor i språket När och varför uppstår det humor i språket? Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något? Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem? Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt? Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta? Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi? Läs mer om humor i språket Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist. Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Showing 1–20 of 30 episodes