Småbrukarpodden

Höstlera på Lillterrsjövägen, potatislovets historia & solceller på betesmarken

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! I veckans avsnitt sätter sig Mattias och Tess till bords mitt i höstrusket (tre grader och spöregn), ackompanjerade av en envis höstförkylning och en sprattlig Kaos på poddstolen Vi inleder med att avhandla gårdens aktuella tillstånd där höstregnet förvandlat gårdsplanen till ett rent gungfly. Gässens bökan i vattenpölarna gör inte saken bättre, och vi pratar om prisuppgifter för markberedning och grusning. Det leder oss direkt in i veckans stora hatsobjekt: Lillterrsjövägen (Väg 977). Vi går igenom sommarens omfattande men tveksamma fräsningsarbeten, kampen mot halvsmetersbreda potthål som slår sönder bilarnas avgassystem och framvagnar, Trafikverkets nya besked i kundtjänst och varför det inte ska behöva krävas extra smärtstillande i ambulansen bara för att ta sig fram på landsbygdens vägar. Därefter dyker vi ner i historien kring skolan och landsbygdens ungdomar: Från potatislov till läslov: Hur 1950-talets skördelov för potatisplockning förvandlades till dagens höstlov vecka 44. Ungdomsstök & föräldraansvar: Diskussioner kring trygghetssamtal i Ramsele och Långsele, vandalism kontra bus och varför föräldraansvaret inte upphör bara för att ungen är på ungdomsgården eller hockeyträningen. I myndighets- och forskningshörnan tar vi upp: Jordbruksverkets nya regler för sällskapsdjur: Varför 30 år gamla regler ses över, klurigheterna kring begrepp som ”tamhöns” och varför köttkaniner hamnar i en helt annan kategori än sällskapskaniner. Agrovoltaik (Solcellsmonokultur): En intressant studie från Minnesota om vad som händer när man kombinerar solcellsanläggningar med betesmark – där skuggningen ger 31 % högre proteinhalt i gräset men 68 % mindre total skörd. Avslutningsvis skickar vi med en efterlysning till alla lyssnare: vi vill ha in era frågor inför ett kommande frågeavsnitt! Skicka in era funderingar i sociala medier. Lyssna på avsnittet för en rejäl dos vardagsrealism från småbruket, vägfrustration och spännande lantbruksfakta! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

18 kubik ved, plastkrångel & jakten på kläder för långa

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt kastar jag och min co-host Tess oss in i en salig blandning av höstrealtiteter, förpackningsraseri och klädesdilemman på småbruket. Vi inleder i vedhögen – för som vanligt är vi ute i sista stund inför vintern. Med 18 kubik kapad och klyvs ved i händerna och axlarna funderar vi på om man kan kombinera vedkastning med frisbeegolfträning, varför det bara är pensionärer som har tid att bygga estetiska konstverk av sina vedstaplar och varför veden ändå bara ska brännas upp i slutändan. Därefter tar vi upp den stora förpacknings- och återvinningsfrågan: ProPud & krympplast: Varför måste man sprätta bort plasthöljet på proteindrycken för att sortera det i samma container? Vi förklarar vad kommunens sopsorterare sa om plastfraktioner och varför tillverkarna gör det så svårt för oss konsumenter. Sanningen om plaståtervinning: Naturvårdsverkets siffror visar att hela 74 % av all plast går till energiåtervinning (eldas upp) och att bara 8–10 % faktiskt materialåtervinns. Hushållsnära sortering & kärl-kaos: Vad händer när smala byvägar ska fyllas med fyra olika sopkärl, vad händer med de dygnet-runt-öppna återvinningsstationerna och hur drabbar det folk som vårdar anhöriga i hemmet? I konsumenthörnan luftar Tess sin frustration över sina favvokängor – Trexta Grizzly Boa med inbyggd elvärme. Efter att värmeknappen lagt av för andra gången och garantin räknats från det första paret möts hon av total tystnad från kundtjänst. Vi spånar på om det går att sprätta upp knappen, tjuvkoppla värmen och limma fast en ny knapp på egen hand! Avslutningsvis fördjupar vi oss i arbetskläder och skor för oss som inte passar i standardmallar: Jackor som krymper i designen: Varför Engelssons Falkenberg-jacka blivit någon centimeter kortare för varje ny version och varför fysikst arbete, elnät och gnistor dödar arbetsjackor långt innan mekanisk nötning gör det. XL vs Lång: Varför extra storlekar ofta bara innebär att tröjan blir bred som en sopsäck istället för längre i ryggen och armarna (och varför Snickers Workwear-hoodien med tumhål segrat som favorit). Skostorlekskaos & milimetermått: Varför skiljer det flera storlekar mellan skomärken, varför vägrar tillverkare att ange skonets innermått i millimeter och varför är det nästan omöjligt att hitta skor över storlek 52 i Sverige utan dyra US-frakter? Lyssna nu för ett avsnitt fyllt med vardagsrealism, klädtipps och träffsäkra funderingar kring förpackningar och konsumenträtt! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Gängkrig, spruckna broar & chilidjungel i vardagsrummet

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt kämpar jag och min co-host Tess vidare mot höstförkylningar medan vi tar oss an ett gäng minst sagt varierande ämnen. Vi startar i en P1-dokumentär om kriminalitetens oberäkneliga spår och diskuterar hur otrygghet och gängpåverkan kan nå hela vägen ut till lugna bonngårdar på vischan. Det leder oss osökt in på svenskarnas benägenhet att bli tvärsäkra experter i sociala medier så fort något händer – från covid och RNA till den nyligen kollapsade Strömsundsbron där en 100 ton tung transport fick bron att flytta sig en halv meter. I djurhörnan sörjer vi vår försvunna kalkontjej Pickles och konstaterar att det tyvärr oftast är favoritdjuren som råkar illa ut. När det kommer till odling har Tess flyttat in en hel chilidjungel i vardagsrummet från växthuset. Vi pratar om: Kampen mot bladlus inomhus och hur du räddar skörden när kylan slår till. Varför Jalapeño blev årets absoluta favorit och hur den tål de kalla juninätterna betydligt bättre än känsligare sorter som Aji Pineapple. Torkning, rökning och chilinamnen – vad händer egentligen när man röker en Jalapeño? Märkliga Kickstarter-projekt som Smokpub (en mattork man ska röka i inomhus) och gamla minnen av Healbe GoBe-klockan. Avslutningsvis fördjupar vi oss i rovdjursdebatten. Vi granskar studier från Zimbabwe där man målat fejkögon på korumpan för att avskräcka lejon och diskuterar varför det inte bara går att översätta till svenska vargar och fårhagar. Vi pratar även om stängselkrav, allemansrätt och boskapsvaktande hundar som Maremma, Pyrenéer och Kangal – och skickar med en efterlysning till dig som själv har erfarenhet av vaktande hundar i Sverige! Lyssna på avsnittet för en mix av småbrukarvardag, odlingstips och funderingar kring rovdjur och landsbygd! Länk till smoker/dehydrator Blev indragna i gängkriget Turning vulnerable livestock into four-eyed beasts helps protect them in Zimbabwe Artificial eyespots on cattle reduce predation by large carnivores Cameron Radford, John Weldon McNutt, …Neil Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Industri vs förvildning, matsvinnschock & nya regler på gång från Jordbruksverket

Länken till information om nya regler för djur som hålls som sällskap eller hobby https://jordbruksverket.se/djur/arbetet-med-att-ta-fram-nya-regler-for-djur-som-halls-for-sallskap-och-hobby Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt startar jag och Tess i lite höstförkylning och allergisnuva innan vi kastar oss in i veckans stora samtalsämnen kring mat, mark och myndigheter. Vi inleder med att recensera dokumentären Derek mot Derek på SVT Play, som ställer det storskaliga industrijordbruket mot storskalig återförvildning (rewilding). Vi diskuterar dramaturgin mellan grannarna, det ekonomiska ekorrhjulet för bönder och det tankeväckande argumentet om korn, spritproduktion och fasanututfodring kontra påstådd matbrist. Det leder oss rakt in i den nedslående statistiken kring matsvinn inom EU. Vi går igenom varför Sverige hamnar på 132 kg slängd mat per person och år, hur konsumenternas krav på perfekta äpplen skapar enorma svinnkedjor och varför lokalproducerat i säsong är en del av lösningen. Dessutom pratar vi om: Besöket från Jordbruksverket: Hur det gick när kontrollanten inspekterade vår mark efter SAM-ansökan, berömde getternas betande och föreslog att vi borde låna in kor eller hästar för att tydliggöra skogsbetet. Gårdens frigående rymmare: Kaninen Maggan (fd Gullan) och killingarna som bjuder in gäss och kalkoner på cocktailparty uppe på höbalarna. Rättelse från Polarbröd: En klargörande avstämning kring vad som faktiskt bakas i Polarbröds bagerier. Nya regler för hobbydjur: Jordbruksverkets öppning för synpunkter på nya djurhållningsregler för sällskapsdjur och småbruk – och varför det är så viktigt att landets djurägare går in och tycker till. Folktro och fördubblade fakturor: Den gamla sägen om varför abborren blev randig och mörten fick röda ögon, samt en rejäl dos hushållsrealism kring chockhöjda avgifter för slamtömning. Höstens byggprojekt: Planerna på att bygga en slaktplats för killingarna och en temporär vedbod nära huset för att spara rygg och tid innan snön slår till. Lyssna nu för en härlig blandning av småbrukarvardag, myndighetskontakter och matpolitiska funderingar! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Lappget i stamboken, plastraseri på ICA & tryckkonservering inför beredskapsveckan

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt dras jag med en liten höstförkylning medan höstfärgerna och de klara stjärnnätterna har kommit till gården. Jag och Tess tipsar om hur vi använder stjärnappar på kvällarna innan kylan slår till på allvar. Vi firar en stor milstolpe på djurfronten: vår bock NomNom har nu blivit officiellt stamboksförd och fått sitt genbanksnummer som renrasig lappget. Samtidigt står vi inför det årliga pusslet med att planera vinterhagen och skjulens placering så att getterna inte står för nära huset och skriker efter mat. Tess delar med sig av sitt konsumentraseri efter att ha köpt ICA:s eget knäckebröd som visade sig vara inpackat i fyra lager plast och resulterade i en deciliter smulor på köksbänken. Det leder oss in på en större diskussion om egna märkesvaror (EMV), hur butikskedjor pressar ut kända varumärken ur hyllorna och tipset om poddavsnittet Kopierade rågkakor från podden Kapitalet. Dessutom pratar vi om: Varför folk plockar svamp de inte känner igen och varför extremt strikta Facebookgrupper för byggnadsvård är internet när det är som bäst. Våra praktiska erfarenheter av att låna en Vevor torkugn för att torka tomater, chili och göra eget tzatzikipulver av gurka. Vårt senaste tillskott i beredskapen: en lånad Presto tryckkonserveringsmaskin (23 quart) för att konservera tupp och kanin direkt i burk inför Beredskapsveckan. En noggrann granskning av etiketten på Lönneberga kokt skinka - varför säger en tecknad gurka att skinka är en källa till protein, och varför är bioplastloggan tre gånger större än "Från Sverige"-märkningen? Lyssna på avsnittet för praktiska småbrukartips, konserveringstankar och en hel del vardagsreflektioner! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Bocke Boi har sångröst, äppelcidervinäger och ångestodling

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt. Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas. Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter. Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff. Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo? Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här: https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_Mk Getterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slut Elnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.html Elaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.html Jordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.html Länkar och vidare läsning: Virginia Tech: jordning av elstängsel SVA: salmonella hos fjäderfä Studie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvatten Systematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkyckling Äppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysen Vinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVA Dagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket ”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia Tech Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Det alldeles lagom lilla avsnittet om botulism

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart: Varför kan industrin sälja tomater i olja som håller länge, medan vi hemma måste äta oljeinläggningen inom några dagar? Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget. Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt. Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat? Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten. Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod. Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss. Källor och vidare läsning: Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningar Folkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulism Health Canada: industriell hantering av växter och svamp i olja National Center for Home Food Preservation: konservering av tomater Ytterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism ”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHO Saltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras. Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP 121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C. ”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt. Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin. Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. Livsmedelsverket Tess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment. Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. Väl belagt enligt rådande forskningsläge Botulism är sällsynt men potentiellt dödligt. Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt. Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende. Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning. Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung. Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. Folkhälsomyndigheten Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Du har ju lärt dig den hårda vägen i alla fall

Ett nytt skogsbete, en halv dags stängsling och getter som ändå hinner rymma innan dygnet är slut. Det är ungefär där vi befinner oss i det här avsnittet. Vi har tagit hem nya lappgetter och försöker reda ut hur flocken ska se ut framöver. Några djur ska flytta, några ska slaktas och förhoppningen är att kunna fortsätta med renrasiga lappgetter i genbank. Det låter ordnat när man säger det så. I verkligheten finns också Hilding, vår kastrerade bock och numera fullfjädrade rymningsexpert. När getterna kommer springande mot huset och en granne tutar vid vägen blir det tydligt hur länge gårdagens arbete höll. Det leder vidare till den eviga frågan om stängsel. Mobila elnät passar vårt sätt att använda skogsbeten, men varje ny hage kräver jordspett, batteri, vagn, tråd och en liten förhandling med verkligheten. Skulle permanenta hagar vara enklare? Ja. Vill vi ha dem? Inte riktigt. Här någonstans konstaterar Tess att Mattias åtminstone har lärt sig den hårda vägen. Odlingen har haft sin egen hårda skola. En ovanligt kall sommar har bromsat växthuset, löken gav nästan ingenting och en lös killing tog hand om delar av det lilla som fanns kvar. Samtidigt kommer tomater, gurka, chili och snart förhoppningsvis potatis. Frågan är bara när den ska upp – förra årets regniga potatisskörd vill vi helst inte göra om. Som om getter och väder inte räckte har getingar flyttat in någonstans vid sovrummet. Efter en geting i sängen och en annan i ansiktet blev soffan plötsligt ett rimligt sovrum, åtminstone tills en sprayburk på ett sex meter långt skaft fick göra ett improviserat försök på vinden. Och så blåbären. Vi har plockat sex–åtta kilo, testat tveksamma bärrensningsidéer och hittat en metod med en handduk som faktiskt fungerar förvånansvärt bra. Inte särskilt elegant, men det är kanske hela avsnittet i en mening: man provar, misslyckas, gör om och upptäcker att arbetet med tiden blir en naturlig del av livet. Ett avsnitt om lappgetter, genbank, skogsbete, elstängsel, odling, getingar, blåbär – och om kunskap som sällan kommer gratis. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Intressekoll och bud med rätt att neka

I dagens avsnitt av Småbrukarpodden tar vi upp en blandning av högst aktuella ämnen – från sommarens mest irriterande kryp till fenomen på sociala medier som får oss att klia oss i huvudet. Vi börjar med att prata om SMHI:s vädervarningar. Har de gula och orangea flaggorna börjat dugga så tätt att vi har drabbats av en kollektiv "vargen kommer"-effekt? När allt blir en varning blir det svårt att veta när man faktiskt borde ställa in skörden eller hålla sig inomhus. Sedan går vi till djupet med ett av sommarens absolut värsta plågoandar: bromsen. Vi har gjort vår research och pratar om hur den här bitande insekten faktiskt fungerar, varför den är så otroligt envis och varför den är en viktig del i ekosystemet. På tal om vägrenar och betesmarker tar vi också en titt på hundkäx – den där till synes oskyldiga men ack så expansiva växten som finns precis överallt just nu. Slutligen ventilerar vi lite vardagsfrustration kring köp- och säljgrupper på Facebook. Varför lägger folk egentligen ut en "intressekoll" på saker? Gör en riktig annons och sälj prylen direkt istället, och sänk priset om ingen nappar. Vi diskuterar även det märkliga fenomenet "bud med rätt att neka" – du säljer väl ändå till vem du vill? Ett avsnitt fyllt av praktisk gårdsfakta, väderreflektioner och en gnutta sund irritation över internetbeteenden. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hönsen pickar ägg - det är inte proteinbrist och folktro om åska

I detta avsnitt av Småbrukarpodden pratar vi om sommarens utmaningar i odlingarna. Det kyliga och ostadiga vädret med kalla nätter har ställt till det för både chilin och gurkan, medan sötpotatisen mest ser ut som en plastväxt på marken. Det bjuds även på en djupdykning i myter och sanningar kring åska – skär sig verkligen mjölken, och är ekar mer utsatta för blixtnedslag? Vi delar dessutom med oss av vårt starka tv-tips, den fantastiska och äkta serien Clarksons gård på Amazon Prime, där vi får följa Jeremy Clarksons resa som nybakad bonde i England. Serien skildrar bondelivets utmaningar med enorma arealer, riskfyllda ekonomiska beslut, byråkratiska idiotregler och sjuka djur på ett sätt som väcker både tårar och skratt. Avslutningsvis bjuder vi på en stor dos hönspsykologi och reder ut det irriterande problemet med äggpickning. Vi slår hål på de klassiska internetmyterna om att beteendet beror på proteinbrist eller att det kan kureras med blodpudding. Istället förklarar vi varför det handlar om ren opportunism och inlärda beteenden som ofta startar med sköra kalciumfattiga skal eller rena olyckshändelser. Vi delar med oss av praktiska lösningar, från handfast träning med försvinningsreden och redgardiner, till hur plastägg kan få hönsen på bättre tankar. Ett fullspäckat avsnitt om det ibland oförutsägbara men underbara livet som småbrukare! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Libbsticka, Mattias golden greek projekt och annat smågodis

Libbsticka och örtsalt Chili projektet där Mattias försökerfå till pizzerians feferoni med Golden Greek Flytta ut sötpotatisen i växthuset Vi eldade upp alla fröer Getterna rymmer och Harry åker på slakt Grissläpp, hönssläpp... Varför skall alla ta efter kosläpp? Är det positivt att djuren inte fått röra sig fritt på hela vintern och att vi nu "hyllar" att de får komma ut? Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

DRÖMSTÄLLET ÄR LEDIGT – Bli vår nya granne i Lillterrsjö!

Det här är förmodligen det mest speciella och pirriga avsnittet vi någonsin har spelat in. Drömmer du om att ta steget fullt ut, lämna ekorrhjulet och flytta till en liten by i Västernorrlands vackra inland? Nu har du chansen, för våra fantastiska grannar ska sälja sitt hus – och du kan flytta in precis bredvid oss! I det här avsnittet guidar vi dig genom en helt unik fastighet som är som skräddarsydd för Småbrukarpoddens lyssnare. Vi pratar om potentialen i att ta över 1 hektar skog för husbehovsved och 2 hektar öppen åkermark med episka odlingsmöjligheter eller bete för dina framtida djur. Men det stannar inte där. Det absoluta huvudnumret på gården är en fullt utrustad keramikverkstad! Här finns allt redo för dig som vill hantverka, starta eget eller bara skapa med händerna från dag ett. Vi söker en likasinnad själ (eller själar) som vill odla, skapa, bo granne med oss och bli en del av vår underbara bygd. Är det du? Eller känner du någon som borde bo här? Lyssna, dela och ta steget! Viktiga länkar från avsnittet: Se hela annonsen och bilderna på huset: Klicka här för att komma till Alternativ.nu Läs mer om livet i vår fantastiska by: Besök lillterrsjo.nu Hoppas vi ses över en fika i Lillterrsjö snart! /Mattias & Tess Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

6 juni sätter vi potatisen

Dagens ämnen: Växthus Avhärda plantor Korallkornellhäcken Plommonträdet Basilika i vatten Harry, det börjar närma sig ett slut Löklandet När skall vi sätta potatisen? Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Nu skall vi bli polisanmälda för olaga knarkodling

Välkommen till ett nytt, fullspäckat avsnitt av Småbrukarpodden! Jag är Mattias och tillsammans med Tess bjuder jag idag på en rejäl dos av både vårbruk och landsbygdspolitik. Våren är här och odlingssäsongen är igång på allvar. Vi inleder med att prata om våra vildvuxna tomatplantor som fick sig en rejäl klippning efter att ha vuxit oss ur huset. Vi pratar även om vår avslappnade strategi för sticklingar där vi helt enkelt trycker ner dem i marken och hoppas på det bästa. Dessutom delar vi med oss av våra tankar och fynd från Nolia trädgårdsmässa i Umeå, där bland annat taggiga björnbär och ett litet plommonträd fick följa med hem. Avsnittets stora snackis är dock minst sagt absurd. Jag berättar om min senaste upplevelse när jag skulle ansöka om gårdsstöd för att odla industrihampa. Ett litet strul med systemet gjorde att ansökan kom in en dag sent, vilket ledde till att handläggaren hotade mig med en polisanmälan för olaga knarkodling! Tess och jag diskuterar det starka och felaktiga stigmat som fortfarande finns kring hampa. Detta trots att det är en fantastisk och lättodlad gröda som förbättrar lera och tung jord, samtidigt som den fungerar utmärkt som djurströ. Vi byter sedan spår och tar upp ett ämne som berör oss på landet djupt, nämligen Trafikverkets beslut att släcka ner gatubelysningen i glesbygden. Vi belyser det skeva i att trygghet i städer mäts utifrån människors upplevelser, medan belysning på landet enbart styrs av hur många bilar som passerar vägen per dygn. Människorna tycks helt ha glömts bort i ekvationen. Utöver detta bjuder vi på gårdsdateringar om fjäderfän som bråkar, där en höna bestämt sig för att ruva ägg tillsammans med kalkonen Pickles. Jag avhandlar även min senaste svettiga brottningsmatch med gårdens gamla jordfräs. Lyssna nu för att lära dig mer om industrihampa, småskaligt vårbruk och hur vi bäst landsbygdssäkrar framtiden! Faktaruta Industrihampa: En helt laglig, tålig och snabbväxande jordbruksgröda som luckrar upp jorden bra och ofta används till djurströ eller fibrer. Gårdsstöd: Ett jordbruksstöd som bönder och småbrukare årligen ansöker om hos myndigheterna för att bruka sin mark. Trafikverket: Den myndighet som bland annat ansvarar för Sveriges statliga vägnät och därmed beslutar om var gatubelysning ska finnas och inte. Belos: En äldre, klassisk och ganska tungkörd typ av jordfräs och enaxlig traktor som ofta kräver en rejäl arbetsinsats av sin förare. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Looks bad - Maybe good? Hampaodling med Lars Hainsalo

Hampaodling: "Looks bad, maybe good?" med Lars Hainsalo Är hampa framtidens räddning för den svenska småbrukaren, eller bara ett byråkratiskt huvudbry? I det här avsnittet gästas vi av Lars Hainsalo, grundaren av Hampaförmedlingen, för ett samtal som tar oss hela vägen från leriga åkrar till Bryssels korridorer. Vi duskuterar varför hampa är den ultimata grödan för dig som vill förbättra din jord, binda koldioxid och samtidigt producera ett av världens mest näringsrika livsmedel. Men vi pratar också om utmaningarna – varför en hampaåker ibland ser "dålig" ut (men egentligen mår toppen) och varför du aldrig, under några omständigheter, får slänga etiketten från din frösäck. I avsnittet pratar vi om: Grödkod 42: Den magiska sifferkombinationen som gör din odling laglig i myndigheternas ögon. SAM-internet: Hur du navigerar i Jordbruksverkets ansökan och varför transparens är din bästa vän. Hampaförmedlingen & Hampakartan: Lars berättar om hur vi kopplar samman odlare med förädlare för att skapa en fungerande svensk hampamarknad. Jordhälsa: Varför hampans rötter är som en spabehandling för trött jord. Hampasorter vi nämner: Lars går igenom skillnaderna på de vanligaste EU-godkända sorterna och vilken du ska välja utifrån ditt mål: Finola: Kortväxt, snabb och drottningen av fröproduktion. Perfekt för dig som vill göra hampolja eller mjöl. Santhica 70: Förädlad för fiber och helt fri från THC – en trygg sort för den som vill fokusera på material. Fedora 17: En robust allround-sort som fungerar bra i det svenska klimatet. Viktiga länkar för dig som vill börja odla: Hampaförmedlingen & Hampakartan: Hampaförmedlingen – Här kan du registrera din odling eller hitta samarbetspartners. SAM Internet: jordbruksverket.se/sam-internet – Här gör du din ansökan för gårdsstöd och registrerar dina grödor. Lars tips till nybörjaren: "Odla inte för att bli rik på första skörden, odla för att lära känna plantan och din jord. Och kom ihåg: transparens mot grannar och myndigheter vinner alltid i längden." Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hampaodling: Från stigma till självhushållning med Ann-Charlotte Stewart

Går det verkligen att odla hampa lagligt på en liten gård i Sverige? Svaret är ja, men varför känns det då fortfarande så laddat? I det här avsnittet av Småbrukarpodden sätter vi oss ner med Ann-Charlotte Stewart, som har studerat och odlat denna kraftfulla växt sedan 90-talet. Vi skippar teorierna och går direkt på det praktiska: Hur gör man egentligen för att lyckas med hampaodling på småbruksnivå? Varför hampa på Lilltorp? Vi pratar ofta om att rädda gamla kulturgrödor, och Ann-Charlotte Stewart förklarar varför hampan är minst lika viktig som linet för en levande landsbygd. För dig som vill förbättra din jord utan tunga maskiner är det här ett av de viktigaste samtalen du kan lyssna på. Hur går det till? Steg för steg med Ann-Charlotte Stewart Vi reder ut den byråkratiska djungeln och de praktiska handgreppen: Pappersarbetet: Hur du använder Grödkod 42 i din SAM-ansökan och varför den fysiska lappen på utsädespåsen är ditt viktigaste dokument om polisen eller länsstyrelsen hälsar på. Från frö till skörd: Ann-Charlotte Stewart går igenom allt från markberedning till varför du inte ska ha för bråttom med sådden. Hantverket: Kan man använda en gammal linbråka för att få ut fiber? Vi pratar om att använda handkraft istället för dyra industrimaskiner. Hampa som mat: Vi dyker ner i historien och kollar vad som faktiskt står i bibeln (Andra Mosebok 30:23) om hampans användning som både mat och medicin. Elefanten i rummet: Stigmat Varför bevarar vi linet med stolthet medan hampan nästan glömts bort? Ann-Charlotte Stewart berättar om skillnaden mellan den industrihampa vi odlar för fibrer och mat, och den sort som används för sakrala syften. Vi pratar öppet om rädslan för myndigheter och hur vi genom att odla öppet kan bryta den indoktrinering som pågått i decennier. Hampan är som "fåret" bland växterna – nästan allt kan användas, från proteinrikt mjöl till isolering och strömedel. Det är dags att vi ger den här växten sin rättmätiga plats i det svenska jordbruket igen. Länkar och mer info: Följ och kontakta dagens gäst här: Ann-Charlotte Stewart på Facebook Läs mer om projektet och riksförbundet på: hampaodling.se Har du frågor om din egen hampaodling? Skicka ett meddelande till oss på Lilltorp eller kommentera där poddar finns. Nu bryter vi ny jord! Den "brännande" teorin: Är Kalmus egentligen Hampa? Den hebreiska termen i grundtexten är kaneh bosm. Etymologi: Kaneh = rör/stjälk, bosm = välluktande/aromatiskt. Teorin: Sula Benet menade att kaneh bosm genom historien felöversatts till kalmus, men att det egentligen är roten till ordet Cannabis. Stämmer det med växtsättet? Hampa växer precis som ett ”rör” eller en hög stång. Den är extremt aromatisk (tänk på doften av en blommande hampaåker!). Användning: I Andra Mosebok 30:23 blandas ingredienserna med olivolja för att smörja prästerna. Om kaneh bosm var hampa, skulle den höga koncentrationen av cannabinoider i oljan tas upp genom huden, vilket skulle kunna förklara de ”andliga upplevelser” och den helighet som beskrivs i samband med ritualerna. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hampaodling för småbrukare: Expertguide med Adel Malouf och Jukka Lindholm

Vågar man testodla hampa helt öppet? I det här avsnittet av Småbrukarpodden går vi på djupet med två riktiga tungviktare inom svensk industrihampa: Adel Malouf, grundaren bakom Hampakungen, och experten Jukka Lindholm. Vi lämnar inga frågor obesvarade när vi pratar om allt från byråkrati hos Jordbruksverket till den magiska känslan av att se en gröda växa flera centimeter om dagen. Vilka är Adel och Jukka? Adel Malouf Hampakungen med visionen att sprida hampaodling över hela Sverige. Jukka Lindholm har mångårig erfarenhet av att odla och förädla växten i det svenska klimatet. Tillsammans besitter de en unik kompetens för dig som är nyfiken på hampa men inte vet var du ska börja. De har gjort misstagen så att du slipper dem, och nu delar de med sig av sin livsgärning för att återupprätta hampans plats i det svenska jordbruket. Från SAM-internet till skörd: Så här gör du Vi tar dig genom hela processen för att odla hampa lagligt och framgångsrikt: Byråkratin: Hur du skaffar kundnummer hos Länsstyrelsen, loggar in på SAM Internet och anger grödkod 42. Utsäde och sorter: Varför etiketten på påsen är ditt viktigaste bevis. Vi pratar om sorter som Finola och Loja som fungerar utmärkt i norra Sverige, och varför Adel rekommenderar en högre utsädesmängd (35–40 kg/ha) än myndigheterna. Jorden: Vikten av att kolla pH-värdet (jorden får inte vara sur) och att vänta tills marken håller rätt temperatur – ca 11–14 grader för de flesta sorter. Skörden: Hur du ser att det är dags att skörda genom att studera frökapslarna och de genomskinliga cannabinoiderna. Mat, foder och lagens gränser Hampan är en supergröda, men det gäller att hålla sig på rätt sida av lagen. Vi reder ut: Människoföda: Hampamjöl med 60 % protein och olja rik på Omega 3, 6 och 9. Djuren: Varför hampaströ är så populärt i djurstallar. Varningen: Varför det är olagligt att göra pellets eller hässja grönmassa som hö, trots att det är en fantastisk resurs. CBD-olja: Vad det faktiskt är och hur den juridiska statusen ser ut i Sverige idag. Elefanten i rummet: Stigmat och polisen Varför finns det ett sådant stigma kring industri hampa och hur skiljer man plantan från cannabis? Vi diskuterar vad man gör om polisen eller Länsstyrelsen kommer på inspektion och hur vi genom öppenhet och utbildning kan få grannarna att förstå att hampa är framtidens biobränsle och koldioxid-bindare. Länkar som nämns i avsnittet: Hampakungen: Besök Adels sida för kunskap och inspiration. Hampaodlingsprojektet: Se videon på YouTube här. Hampaodlarnas Riksförbund: hampaodling.se – För dig som vill nätverka och lära dig mer. Vill du veta mer? Lyssna på vårt samtal och ställ dina frågor till oss på sociala medier. Nu bryter vi ny jord tillsammans! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Odla hampa - vi ställer frågor och är nyfikna

Odla hampa på Lilltorp: Brottsligt eller genialiskt? Vågar man odla hampa på ett vanligt svenskt småbruk? I det här avsnittet av Småbrukarpodden bryter vi ny jord på Lilltorp – både bokstavligt och bildligt. Vi tar tag i ”elefanten i rummet” och reder ut varför denna historiska kulturgröda är så omgärdad av stigma, trots att det handlar om laglig industrihampa och inte cannabis. Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetsamt liv, och nu har turen kommit till att utforska hur man faktiskt gör för att odla hampa som småbrukare. Vi går igenom allt från de djupa rötternas förmåga att luckra upp packad jord till hur du navigerar i Jordbruksverkets SAM-ansökan med grödkod 42. I detta avsnitt pratar vi om: Jordens kiropraktor: Hur industrihampans kraftiga pålrot borrar sig ner i marken, hämtar näring och skapar luftkanaler åt framtida grödor. Supermat för folk och fä: Vi diskuterar hur du omvandlar skörden till proteinrika hampafrön i köket, och om det går att fodra djuren med det. Vetenskap vs. Fördomar: Vi tittar på forskningen bakom kolbindning (upp till 15 ton $CO_2$ per hektar!) och hur industri hampa fungerar som en livlina för bin under sensommaren. Steg-för-steg för nybörjaren: Praktiska tips på hur du köper EU-certifierat utsäde och skickar in rätt papper till Länsstyrelsen. Detta är startskottet för vår stora intervjuserie Odla Hampa där vi snart gästas av experter och erfarna som kan svara på våra frågor. Vi vill ha med oss dina frågor! Är du nyfiken på att odla hampa, eller hindrar rädslan för vad grannarna ska tro om dig? Vad är din största fundering kring industrihampa? Lyssna nu och hjälp oss att hitta sanningarna kring denna mångsidiga/kontroversiella gröda! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 3 - Djuren, Gårdens levande terapeuter - Därför är det så attans bra att vara småbrukare

En varm mule mot handen eller en katt som spinner i knät. Vi djurägare vet att det är lugnande, men vad händer egentligen under ytan? I detta avsnitt fokuserar vi på oxytocin – kroppens eget "lugn-och-ro-hormon". Vi diskuterar hur djuren kan fungera som en livlina vid panikångest och varför ansvaret för ett annat liv kan vara vägen ut ur en depression. I det här avsnittet får du veta: Kemin bakom bandet: Hur fysisk kontakt med djur sänker blodtryck och dämpar rädsla. Ångestbromsen: Varför djurens närvaro tvingar hjärnan att "grunda" sig i nuet. Mening: Vikten av att känna sig behövd (self-efficacy). Forskning & Källor: Hormonella effekter av djurkontakt: Beetz, A., et al. (2012). Psychosocial and Psychophysiological Effects of Human-Animal Interactions: The Possible Role of Oxytocin. Frontiers in Psychology. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3408111/?hl=sv-SE Djur i mental hälsa: Odendaal, J. S. (2000). Animal-assisted therapy — magic or medicine? Journal of Psychosomatic Research. (Studie om hur interaktion med djur sänker blodtryck och kortisol). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11119784/ Svensk forskning: Höök, I. (2010). Hundens betydelse i vård och rehabilitering. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069236/FULLTEXT01.pdf Den vetenskapliga kommentaren: Djuren & Oxytocin (Beetz et al.) "The File Drawer Problem": Inom oxytocin-forskning finns en tendens att bara publicera studier som visar positiv effekt. Studier där oxytocinet inte höjdes hamnar i byrålådan. Relationen avgör: Det räcker inte med ett djur. Forskning visar att oxytocin-påslaget är starkt kopplat till relationen. Att klappa en okänd, stressad get ger inte samma effekt som att klappa sin egen hund. Det kan till och med höja stressen om man är ovana vid djur. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 2 Skogen - Naturens eget apotek - Därför är det så attans bra att vara småbrukare

Varför känns det annorlunda i huvudet efter en dag med stängsling jämfört med ett pass på gymmet? Som småbrukare är kroppen vårt viktigaste redskap, och idag pratar vi om varför tungt arbete är en mirakelkur för en orolig hjärna. Vi reder ut skillnaden mellan inre och yttre fokus och varför din hjärna älskar när du lyfter tungt. I det här avsnittet får du veta: Proprioception: Hur kroppens "sjätte sinne" kan bryta ångestattacker. BDNF: Vi förklarar vad "hjärnans gödning" är och hur du tillverkar den. Grubblerier: Varför funktionellt arbete tystar negativa tankespiraler bättre än löpbandet. Forskning & Källor: Hjärnan och träning: John Rateys forskning om hur fysisk aktivitet omformar hjärnan. Länk: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/exercise-can-boost-your-memory-and-thinking-skills Kroppskännedom vid trauma: Länk: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/full Den vetenskapliga kommentaren: Hälsoparadoxen: Forskning visar en skillnad mellan fritidsmotion (hälsofrämjande) och tungt yrkesarbete (sliter på kroppen). Rateys forskning fokuserar ofta på pulshöjande träning. Som småbrukare måste vi komma ihåg att återhämtning är nyckeln – slit utan vila ger inte de positiva effekterna. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)