Skip to content
Artwork for Meny
ArtsFoodNutrition

Meny

Sveriges Radio

Sveriges Radios matprogram där Tomas Tengby och Nina Frogneborn tittar djupt i grytorna. Kontakt: meny@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger
Play
  • 30 episodes
  • weekly
  • Avg 30 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • Thursday · 30 min

    The Knäckebröd Show

    Christian Daun uppmärksammar brödet som alltid finns där. Men sällan applåderas. Sånt du inte visste att du ville veta om hela Sveriges bröd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christian Daun är journalist och författare, med extra kärlek till mat. Knäckebröd t ex, som han har skrivit en bok om, Älskade knäcke. Vi får det svenska knäckebrödets historia, som åtminstone är 500 år. Från nödbröd och förrådsbröd, ett sätt att få mjölet att hålla längre. Till något som dukas fram på Nobelfesten. Men framför allt är knäckebröd det vardagliga brödet, i skolmatsalar och i nästan alla hem. Finns överallt men hyllas aldrig. Christian Daun bjuder på en knäckebrödsvariant av ett danskt smörrebröd, djurläkarens nattamat. Och Menys Tomas Tengby bjuder på två knäckebröd från barndomen. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • October 8 · 30 min

    Slemmigt är gott!

    Japan älskar slemmigt. Sverige kan också gilla det, men ordet är negativt. Kockarna Saori Ichihara och Johan Björkman jämför slemmigt från två håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Natto är en av de slemmiga japanska rätter som kocken Saori Ichihara bjuder på. Fermenterade bönor som ofta äts till frukost. Slemmigt är en så självklar konsistens i den japanska matkulturen att man har massor med ord för att beskriva skillnaderna. Neba-neba, nuru-nuru, nettori, toro-toro, mocchi-mochi, puru-puru. När Johan Björkman var kökschef på en stjärnkrog experimenterades det en hel del med konsistenser. Ibland också det slemmiga. Men det är aldrig ett ord som används på menyer. – Det är när man inte tycker om något som ordet används. Slemmigt uppskattas också i Sverige, även om vi kanske inte är medvetna om det. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • October 1 · 30 min

    Laga mat med mikron

    Jan Strömdahl lagar all sin mat i mikron. ”Sparar smak, tid och energi.” Vi testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jan Strömdahl bor i en gammal bogserbåt med utsikt mot Stockholms stadshus. På båten finns en spis, men maten lagar han i mikrovågsugnen. — Mikron sparar smak, tid, vatten och energi, säger han och visar genom att laga lite mat. Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby testar att göra mer än tina och värma rester. De har tillagat bland annat fisk, potatis, äppelpaj, majskolv och andra grönsaker. — Vi rekommenderar att inte alltid använda max-effekt. Det blir lättare att kontrollera tillagningen på lägre effekt. Och du sparar fortfarande tid. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • September 24 · 30 min

    Italiensk matkultur — myter, nyheter och hoten

    Andreas Kjäll och Patrick Risotto Botlero berättar om ett matland i förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bilden av den italienska matkulturen har de fått genom många resor i Italien och många möten med kockar. Intryck som de samlat i boken Det nya italienska köket. Titeln anspelar både på nya smaker och rätter, men också på att många klassiska rätter dök upp efter andra världskriget. Under 80- och 90-talen blåste det konservativa vindar. Plötsligt skulle klassiska rätter bara göras på ett enda sätt. Olika konsortier satte upp kriterierna. Tagliatellen i bolognese ska t ex vara 6 mm bred före kokning, 8 mm efter kokning. – I Rom på 50-talet fanns det hundra olika sätt att göra carbonara på, säger Andreas Kjäll. Idag är det extremt strikt hur och med vad den ska göras. Idag ifrågasätter mathistoriker historieskrivningen och de stränga tolkningarna. Och pekar på myter och felaktigheter som sprids. Idag tar också fler och fler kockar ut svängarna, leker med recepten och låter sig inspireras av andra matkulturer. – Italienarna äter väldigt mycket sushi, säger kocken Patrick Risotto Botlero. Man vill inte bara äta farmors gamla soppa. Andreas Kjäll och Patrick Risotto Botlero berättar också om den oro som finns för att mångfalden på råvaror är hotad. Italienska tomater ersätts av importerade från Danmark och Holland. I programmet lagar Patrick en ganska ny rätt från Puglia som på senare år blivit viral: spaghetti all'assassina. Spaghetti all'assassina, bränd och knaprig pasta i torr tomatsås Ingredienser för 2 portioner: 200 gram lång pasta (t ex spaghetti) 4 msk olivolja 2 msk tomatpuré 3 dl krossad tomat 3 nypor chiliflakes ett par krossade vitlöksklyftor salt och svartpeppar till garnering: 1 burrata flingsalt ett par msk äkta kallpressad olivolja Sättet som man tillagar den här rätten på liknar stegen man följer för att laga en risotto. Man ”rostar” pastan i fett och matar den sen med buljong. Rätten avslutas med att man låter pastan bli krispig på botten, ungefär som när man lagar en panissa, spansk paella eller persiskt ris. Bränd tomatpuré låter konstigt, men rätten blir godare så. Först går vi på tomatbuljongen. Ta fram en kastrull och värm ungefär sex deciliter vatten. Gå i med krossad tomat, en tesked salt och låt sjuda. Ta fram en stor stekpanna. På medelvärme, fräs vitlök och chiliflakes i olivolja i en minut. Gå i med tomatpuré och fortsätt fräsa i ytterligare en minut under omrörning. Addera sen spaghettin och sprid ut den så att den täcker hela pannan jämnt. Låt fräsa i en minut och gå sen i med några deciliter av tomatbuljongen. Vänd spaghettin då och då. Låt pastan absorbera all buljong innan du häller i mer. Slå sen i en deciliter buljong i taget. Skrapa längs med botten så att du frigör all tomatsås som eventuellt har fastnat. Fortsätt så här tills pastan är färdigkokt. Sista steget är att låta pastan absorbera all buljong och tomatsås. Låt pastan fortsätta stekas i fettet som finns i såsen tills den är lite knaprig i botten. Låt pastan bli lite brun och svart mot slutet. Du vill att konsistensen på pastan ska vara torr och krispig. Smaka av med salt och svartpeppar. Plocka bort vitlöksklyftorna. Lägg på tallrik och garnera med burrata, flingsalt och lite äkta kallpressad olivolja. Recept av Patrick Risotto Botlero, hämtat ur boken Det nya italienska köket. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • September 17 · 30 min

    Vi testar sånt som vi inte brukar köpa

    Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby testar ovanliga blad och varianter på välkända grönsaker. Från vanliga livsen, grönsaksbutiken och den asiatiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De färska grönsakerna i asiatiska butikens kylar. Stora påsar med spännande blad. Water morning glory och hing choy. Vad ska man göra med dem? Och hur är den tunna lila asiatiska auberginen? Och den lokalodlade auberginen i grönsaksbutiken. Liten, äggformad och alldeles vit. Plötsligt förstår vi det engelska namnet egg plant. Och det är skillnad i smak! Grön och gul klotzucchini, stora som tennisbollar. Avlång gul zucchini, vad smakar den? I en butik tipsar personalen om att ha vattenkrasseblad på yoghurten med lite salt. Vad ska man göra med majrova? Och den gulliga okran? Populär i Mellanöstern, Afrika och New Orleans. Ser ut som om en zucchini fått barn med en chili. Hur blir det om man kokar gröt på andra flingor? Valsad enkorn, emmer, dinkel, korn, nakenkorn, råg och svedjeråg? Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • September 10 · 30 min

    Kvinnan som förändrade svensk vardagsmat

    – Hon var en svensk Julia Child! Den viktigaste personen i svensk hemmamatlagning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon förändrade svenskarnas sätt att laga mat, förändrade vår syn på maten. I varje svensk hem finns saker som hon introducerade. Elin Peters, matredaktör på Dagens Nyheter, berättar om Anna-Britt Agnsäter, som hon skrivit en faktabaserad roman om. Anna-Britt Agnsäter var chef för KF:s provkök (numera Coop provkök). Hon skapade den svenska måttsatsen med matsked, tesked och kryddmått. Och bestämde mängderna. En msk blev 15 ml. Tidigare var en matsked så stor som en matsked, dvs olika stor. Hon introducerade också kökstermometern så att söndagssteken inte skulle behöva bli så torr. Hon förändrade sättet att skriva recept. Så som recept skrivs idag. Och hon skapade en kokbok där allt detta nya användes: Vår kokbok. Första upplagan kom 1951. Den 29 upplagan kom i år, 75 år senare. – Anna-Britt Agnsäter var minst lika viktig som Tore Wretman, säger Elin Peters. Hon har påverkat vardagslivet för otroligt många kvinnor. Men det är som att det inte räknas. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • September 3 · 30 min

    Operation: Rädda svenska grönsaker

    Rädda grönsakerna från att bli kompost. Och rädda de svenska grönsaksodlarna. Allt startade med en odlare med 3 ton tomater som skulle kasseras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marie Fredrikssons och Luis Olivares företag utvecklar restaurangkoncept, produkter och jobbar med catering, event och pop up-kök. De har samarbetat med grönsaksodlare och använt andra sortering och överskott i produkter de utvecklat. Men 3 ton tomater på ett bräde var en större utmaning. För att snabbt försöka lösa det startades ett insta-konto där de frågade om folk var intresserade av tomaterna. Dessutom kontaktade de kolleger i branschen. Så startade föreningen Rädda svenska grönsaker för drygt ett år sen. För det finns ständigt en massa grönsaker som behöver räddas från komposten. Odlaren Mikael Jidenholm känner väl till problemen. Grönsaker som inte uppfyller de snäva skönhetskraven är svåra att sälja. Vädret kan göra att man får mer än beräknat, eller så ändras beställningar som odlingen anpassats till. Därtill en ständig konkurrens från billig import. För honom handlar det också om att rädda den svenska grönsaksodlaren. Den sista bonden är på väg att lämna riksdagen. En stor sak, enligt tidningen Land Lantbruk (branschtidning för lantbrukare). Det är första gången sen 1400-talet. Land Lantbruks politiska reporter Kristina Hansén förklarar varför det bör finnas bönder i riksdagen. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • August 27 · 30 min

    Krusbär — den svenska vindruvan

    Det var det viktigaste bäret i Sverige. Norden druva. Sen kom sjukdomen och odlingar brändes. Men Martin Ragnar tror att krusbäret kan bli stort igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Att krusbär blev så viktigt är för att det går att konservera utan socker, berättar Martin Ragnar. Precis som lingon innehåller krusbär ett konserveringsmedel, så det räcker att lägga dem i en ren burk och fylla på med vatten. Martin Ragnar, som skrivit Krusbärsboken, berättar om bärets kulturhistoria, dess smaker och möjligheter. – Krusbär är ju Sveriges nationalbär! När krusbäret var som störst fanns det 1500 olika sorter med olika färger och smaker. – Krusbär var det stora bäret fram till sekelskiftet 1900, säger Martin Ragnar. Sen kom sjukdomen, amerikansk mjöldagg, och odlingar fick brännas. Men nu börjar det hända saker. Förr gjordes det mycket vin på krusbär. Nu planteras buskar av vinodlare. Meny provsmakar ett krusbärs vin. Trädgårdmästaren och frukt- och bärodlaren Caroline Jonsson utanför Eskilstuna har planterat flera hundra buskar som ska ge bär till kockar, bagare och konsumenter. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • August 20 · 30 min

    Efter 30 år utomlands gör Helena nu vin i Sverige

    Helena Lindberg har jobbat som vinmakare i Australien, Nya Zeeland, Frankrike och Italien. Nu gör hon istället vin i Sverige. Vad är skillnaden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Helena Lindberg utbildade sig till civilingenjör i kemi på Chalmers. Det blev jobb med livsmedelskemi på förpackningsindustri i Lund. Ett vinintresse på fritiden ledde till en önskan att jobba med vintillverkning. Vinkarriären började i Barossa Valley i Australien i januari 1995. I Nya Zeeland gick hon från assisterande vinmakare till vinmakare. Några år i Frankrike och sedan jobb på en ny vingård i Toscana i Italien, startad av en familj som gjort vin sen 1385. Efter 19 år som vinmakare där återvände Helena för ett och ett halvt år sen till Sverige. – Jag var väldigt okunnig om svenskt vin, säger hon. Men jag blev imponerad när jag provade de första, och insåg hur förhållandevis långt man kommit på ungefär tjugo år. Helena Lindberg beskriver vad en vinmakare gör, hur året ser ut, och vad som skiljer vinproduktionen i Sverige från de länder hon tidigare jobbat i. Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • August 13 · 30 min

    Broth Boy om hemligheten med ramen

    Det började med en video en natt. Nu lagar Martin Bäckius ramen som Broth Boy i gästspel på krogar, finrestauranger och festivaler. REPRIS från 27 november 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Martin Bäckius älskar ramen, japansk nudelsoppa. Han är känd som Broth Boy på sociala medier, där han lägger ut bilder och videor på sina ramen. Martin/Broth Boy är en självlärd, frilansande ramen-makare, som numera gör inhopp på olika krogar, finrestauranger och festivaler i Sverige. När vi träffar honom förbereder han för sittning med 140 gäster på Vrå, en japansk-nordisk restaurang i Posthotellet i Göteborg. Finkrog möter street food i en femrätters-meny som Martin tagit fram tillsammans med Vrås kock och operativa chef Sofia B Olsson. Han förklarar sin fascination för ramen och hur det hela började med att han såg en video en natt. Martin förklarar också skillnaden på olika ramen, och hur de är uppbyggda. Broth boy’s ramenbuljong ca 6 pers 1. Kycklingbuljong Du behöver: 3 liter vatten 1,2 kg kycklingskrov (svensk majskyckling ger bäst resultat) 300 g kycklingfötter (kan uteslutas) Gör så här: Lägg kycklingskrov och kycklingfötter i en stor gryta och häll på vattnet. Värm långsamt upp buljongen till cirka 95 grader. När skummet börjar stiga till ytan: skumma av med en slev eller liten sil. Fortsätt skumma tills det inte längre bildas gråaktigt skum och det övergår till ljusare skum. Håll en jämn temperatur strax under kokpunkten och låt buljongen sjuda i 6–8 timmar. Sila sedan buljongen noggrant och använd direkt eller kyl ned. 2. Shoyu tare (sojabaserad tare) Du behöver: 100 ml Yamasa soja 75 ml Usukuchi soja 40 ml Saishikomi soja 10 ml mirin 20 ml sake 15 g MSG 15 g salt Gör så här: Blanda alla sojasorterna i en skål eller liten kastrull. Tillsätt mirin och sake. Rör ner MSG och salt tills allt lösts upp. Låt gärna blandningen stå och dra i kylskåp i några timmar, helst ett dygn, så rundas smaken av. Förvara i lufttät behållare. 3. Vitlöksolja Du behöver: 6–7 vitlöksklyftor (ca ½ hel vitlök) 100 ml neutral olja (raps eller solrosolja) Gör så här: Lägg vitlöksklyftorna i en kastrull och häll över oljan. Värm långsamt och låt vitlöken confiteras på låg värme i cirka 1 timme, tills den är helt mjuk utan att få färg. Bränn dig inte på detta! Var försiktig. Sila av oljan och låt den svalna. 4. Montering Ta fram en djup skål, värm den med hett vatten om du vill. Ha i 30 ml shoyu tare i botten av skålen. Häll över 35-40 cl ramenbuljong och ringa lite vitlöksolja över buljongen (1 matsked). Koka färska nudlar separat (1-2 minuter), skaka av allt vatten. Lägg dem i ramenbuljongen och toppa med valfria tillbehör, tex: sojamarinerat ägg, tillagad fläskkarré, salladslök, chilipulver (togarashi). Smaklig spis!! Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • August 6 · 30 min

    Den professionaliserade vetebullen

    Recepten till vetedeg har förändrats. Inget smält smör, mjölk byts mot vatten, man jäser en gång och penslar efter gräddning. Vad är det som har hänt? REPRIS från 4 december 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långsamt byts recepten ut i kokböcker, på mjölpåsar och receptsajter. Det gamla klassiska receptet ersätts av nya recept med inspiration från proffsbagarna. Det klassiska sättet att göra vetebröd hemma: smält smör, mjölk värmd till 37 grader, två jäsningar och pensling före gräddningen. Men så gör inte bagarna. De använder fast eller rumsvarmt smör och kan till och med ersätta mjölken med vatten. De ställer degen i kylen för att den ska vara lättare att hantera. Och jäser en gång, när bullarna ligger på plåten. Och penslar bullarna efter gräddningen. Varför är det en sån skillnad på de klassiska hemmarecepten och hur proffsen gör? Och varför gör proffsen på sitt sätt? Vi pratar med Emma Brink Rask, som gör bakbloggen Brinken bakar. Hennes grej är att baka hemma på samma sätt som ett proffs. Och vi pratar med Jan Hedh, som jobbat inom bageri och konditori i 60 år. Han har aldrig bakat bullar med smält smör. Vi har också bakat lussebullar enligt det klassiska hemmareceptet och enligt det ”nya” sättet med fast smör och vatten. Märker vi någon skillnad? Ninas Lussebullar – gammeldagsa och moderna Du behöver: 150 g smör 25-50 g jäst 5 dl mjölk 1,5 pkt saffran (som gärna fått dra i en matsked konjak/whiskey över natten) Rivet skal av 1 apelsin 1,5-2 dl socker 1 tsk salt 1 ägg 750-850 g vetemjöl special Topping: Blötlagda russin Uppvispat ägg med lite vatten i Gammeldags lussebullar, gör så här: Smält smöret och häll på mjölken, ljumma allt till 37 grader. Smula ner jästen i en bunke. Häll på lite av mjölkblandningen och rör ut jästen. Tillsätt resten av mjölksmöret tillsammans med saffran, apelsinskal, socker och salt. Blanda ihop vätskan med ägget. Bland i mjöl, lite i taget. Bearbeta på valfritt sätt tills degen känns smidig. Degen ska vara något kladdig. Jäs under bakduk i ca 40 minuter. Jag brukar dock ofta låta degen vila i kylen över natten. Då tar jag endast 25 g jäst och 2 dl socker i stället för 1,5 dl. Rulla ut saffransbullar som får jäsa till dubbel storlek. Sätt i blötlagda russin och pensla med uppvispat ägg. Grädda i 250 grader mitt i ugnen i 5-8 minuter. Moderna lussebullar, gör så här: Smula ner jäst i en bunke. Tillsätt lite mjölk och lös upp. Häll på resten av mjölken och tillsätt saffran, apelsinskal, socker, salt och ägg. Arbeta in lite vetemjöl i taget samt tillsätt det rumsvarma smöret. Knåda degen till den känns smidig. Låt den vila i en kvart och baka ut bullar som sedan får jäsa länge (alternativt låt degen vila/jäsa i kylen över natten, då tar jag 2 dl socker och 25 g jäst)! Sätt i blötlagda russin. Grädda bullarna i mitten av ugnen, 250 grader i 5-8 minuter. Ta ut bullarna och pensla direkt med uppvispat ägg. Programmet om Matkult hittar du här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1723724 Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • July 30 · 30 min

    Kändiskockarnas uppgång och fall

    Sverige har genomgått en gastronomisk revolution från 80-talet till idag. Etnologen Håkan Jönsson berättar om utvecklingen som förändrat landet. REPRIS från 1 januari 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – På 1980-talet har vi fortfarande ett stort statligt restaurangbolag, som också äger många av de bättre restaurangerna, säger Håkan Jönsson. Sen förändras allt. Antalet restauranger ökar flerfaldigt. Synen på restaurangbesök ändras. På 80-talet jobbade Håkan Jönsson som kock. Sen blev han etnolog med fokus på gastronomi. Håkan Jönsson beskriver utvecklingen i boken Kändiskockens uppgång och fall – Den gastronomiska revolutionen går vidare. En vidareutveckling av boken Den gastronomiska revolutionen, som kom ut 2011. Då var kändiskockarna ett begrepp. Nu menar Håkan att de fallit. Den gastronomiska revolutionen i Sverige har inte bara förändrat restauranger, maträtter och utevanor. Utan också våra hemmakök och könsroller. Vad kommer härnäst?

  • July 23 · 30 min

    Alla kan äta allt!

    Stina Dahlquist lagar mat på ett läger för allergiska barn. Här kan alla äta allt. Och kanske smaka på glass med strössel för första gången. REPRIS från 28 augusti 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meny fick ett mejl från en lyssnare, Stina Dahlquist: ”Hej på er! Jag är kock på Unga allergikers sommarläger. Ett gäng med kidz som ofta är så allergiska att de inte kan äta hos kompisar eller ens i skolan ibland. Som berättar om ambulansfärder som roliga barndomsanekdoter. Jag har gett mig fanken på att alla ska kunna äta allt på lägret. För först då kan dessa barn få vara barn. Stå i en matkö och käfta med polarna. Sno mat från varandras tallrikar. Dela matupplevelser och äta samma som alla andra. Få sin mat samtidigt. Allt det där som icke allergiker tar för givet.” Vi blev så klart nyfikna och hälsade på. Vad blir det för mat på ett sådant läger, med så många allergier på samma gång? Och hur gör man som kock? Stina berättar att hon utgår från ”minsta gemensamma nämnare” när hon sätter ihop en matsedel. – I år tål vi nötkött, kyckling, griskött, rapsolja, olivolja, ris, majs, potatis, ananas, mango, banan, skogsbär, vattenmelon, isbergssallat, citrus, oliver och lite kryddor. Då lagar jag mat på det. Så veckans meny består av hamburgare med pommes, lasagne, kycklinggryta och pastasallad samt en massa frasbröd av majs, frukt, chips och hemgjort godis. På lägret försöker ledarna också skapa upplevelser för barnen, sådant som få kan göra i sin vardag. Plocka godis från en lösgodisautomat, ha gemensamma grillkvällar, stå i en gemensam matkö eller äta glass och maränger som de faktiskt tål. Stina minns en tjej som fick testa att äta en maräng för första gången på ett läger. Hon var äggallergiker: – Jag har ju sett såna här på kalas men jag trodde aldrig att jag skulle kunna äta en maräng i hela mitt liv, sa hon till mig. Då är det värt varenda sekund i köket. Då bölar jag, säger Stina Dahlquist. MatSaras tårtbotten Så här skriver Stina Dahlquist, kock på allergilägret: På lägret misslyckades jag med min första sats med tårtbotten. Men det berodde absolut inte på receptet utan helt på mig. Men oroa er inte för matsvinn. Min misslyckade botten skars upp i små kuber och doppades i frostingen vid eftermiddagsfikat med god aptit. Senare under veckan när kidzen själva gjorde åtta omgångar till tårttävlingen blev de perfekta! Allergismart bakning är bra på det sättet att det är väldigt lätt för barn att baka själv då det ofta bara är att röra ihop. MatSara är en stor förebild för mig och mycket av det jag lagar på allergiläger kommer från hennes fantastiska kokbok. www.matsara.se 200 g mjölkfritt margarin 3 dl vatten eller växtdryck 3 dl socker 2 tsk xantangummi 3 tsk bakpulver 1 msk vaniljsocker 6 dl mjölblandning (t ex 2 dl majsmjöl, 2 dl rismjöl och 2 dl majsstärkelse) Smält 200 g mjölkfritt margarin och blanda med 3 dl vatten eller växtdryck. I en annan skål blandar du ihop 3 dl socker, 2 tsk xantangummi, 3 tsk bakpulver, 1 msk vaniljsocker samt 6 dl mjölblandning (tex 2 dl majsmjöl, 2 dl rismjöl och 2 dl majsstärkelse). Se till att det blandar sig ordentligt. Rör ner det blöta i det torra och se till att få bort alla klumpar. Ska du göra en hög tårta är det bästa att dela upp den i två separata springformar. Då gräddar du mitt i ugnen på 200°C i 30 minuter. På lägret så gräddade vi istället i långpanna och anpassade gräddningstiden. Tips: Chokladbotten får du genom att tillsätta 0,5 dl kakao och 2 msk vatten till smeten. Eller tillsätt citronzest eller kryddor. Bottnarna funkar bra som vanlig kaka också med lite glasyr och strössel på.

  • July 16 · 30 min

    Joel avlivar myter om gjutjärn

    Joel Bergqvist restaurerar gjutjärnspannor så att de blir som nya. Och säger att man visst kan diska med diskmedel och göra tomatsås i dem. REPRIS från 29 maj 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Bergqvist är kocken som ägnar mer och mer tid åt att restaurera gamla gjutjärnspannor. – Det är fantastiskt att kunna fixa nånting som är 150 år gammalt, och det blir bättre än det som produceras idag, säger han. På golvet i verkstaden står två plasttankar där restaureringen sker med hjälp av elektrolys. I karen finns en jonlösning, en elektrolyt. Pannorna sänks ned och en likström leds genom dem. Smuts, avlagringar och rost försvinner. Kvar blir rent gjutjärn. Sedan bränner Joel in pannorna med rapsolja så att de får ett skyddande skikt. Och blir som nya. Joel förklarar gjutjärnets fördelar i matlagning, hur det ska användas, och hur man ska sköta det. Och så avlivar han också några myter: inget diskmedel och inga tomatsåser. Jodå, det går utmärkt att använda diskmedel, och att koka tomatsås i gjutjärn. Många gamla gjutjärnspannor slängs. De är dåligt rengjorda och ser äckliga ut, eller de har börjat rosta. Joel bestämde sig för att rädda så många pannor som möjligt. – Gjutjärn är så mycket mer än en stekpanna. Det är en personlig historia, det är en nationell historia. Gjutjärn är i vårt blod i Sverige. – 1980-tal och hundra år bakåt, där hittar man de bästa pannorna, säger Joel.

  • July 9 · 30 min

    Sveriges nya bönder

    Det behövs nya lantbrukare. Över en tredjedel av svenska bönder är 65+. Generationsskiften är komplicerade och kostsamma. Vi möter två unga bönder. REPRIS från 30 oktober 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är över en tredjedel av alla som driver enskilda jordbruksföretag i pensionsåldern. Och mer än hälften är över 60 år. En del lantbruk kommer läggas ner. Andra kommer gå igenom ett generationsskifte. Men att få in en ny generation handlar om mycket pengar. Dagens jordbruk är stora företag. Historiskt har generationsskiftet skett inom familjen. Ett barn tar över efter föräldrarna. Finns det syskon så ska de köpas ut till marknadsmässigt pris. Om någon utomstående ska ta över så handlar det helt enkelt om att köpa verksamheten. Gå till banken och fråga om det går att låna alla de där miljonerna. I programmet träffar vi Emilia Astrenius, som under en tioårsperiod tillsammans med en kollega köper in sig och tar över Lövåsa gård i Götene från lantbrukaren och arbetsgivaren Dag Arvidsson. Och Ivar Nilsson, som tog över Tånga gård utanför Falkenberg från sina föräldrar Bengt och Katarina för fem år sen. Lyssna också programmet där Ivar och Emilia berättar vad som händer på deras gårdar nu i början på sommaren. Det programmet sändes för några veckor sedan och du kan lyssna på det här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-fixar-var-mat-livet-pa-garden-just-nu

  • July 2 · 30 min

    Uppdrag: Ät som Livsmedelsverket rekommenderar — 500 gr grönsaker och frukt om dagen

    Menys Nina Frogneborn gav sig i uppdrag att under en månad äta 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Kostrådet som kan hålla folksjukdomarna borta. REPRIS från 9 oktober 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Hur svårt kan det vara? tänkte Nina Frogneborn. Svårare än man tror. 500 gr är en hel del. Det kan vara frukt, grönsaker, rotsaker, bär. Färskt, fryst eller fermenterat. Däremot får inte potatis eller baljväxter räknas in. De har egna kategorier. Livsmedelsverket har sedan 1999 rekommenderat att vi ska äta minst 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Ändå är det bara 11 procent av oss som kommer upp i den mängden. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, förklarar tankarna bakom kostråden. I Sverige är ohälsosamma matvanor, efter tobak, den största riskfaktorn för ohälsa. De stora folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt beror till stor del på vad vi äter. Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med Livsmedelsverkets kostråd. Ninas uppdrag skulle vara i en månad. Nu har hon snart hållit på i två månader. – Det är svårt att sluta, säger hon. Hon berättar hur hon tog sin an uppgiften i ett samtal med matentusiasten Jesper Lindkvist och Menys Tomas Tengby. Nästa vecka kommer det en annan repris. Men om du vill lyssna på det program som hänvisas till i denna repris, där Jesper och Tomas redovisar sina uppdrag, så hittar du det här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/uppdrag-at-mer-hel-och-halvfabrikat-testa-torkad-pasta-och-burk-tomater Jesper har maxat användningen av hel- och halvfabrikat i hemmet, och Tomas har testat 20 olika sorters penne och 42 förpackningar konserverade tomater (passerade, krossade och hela) för att se vad det är för skillnad på dem.

  • June 25 · 30 min

    Så är det att laga mat som blind

    Fredrik Mattsson lagar lunch och visar hur hur matlivet fungerar för den som inte ser. Från handling till tillagning på spis med touchkontroller. REPRIS från 6 november 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Mattsson ringde till Meny-redaktionen en dag. Han tyckte det skulle kunna bli ett intressant mat-program om att vara blind. Han tänkte inte alls att han själv skulle vara med, utan ville bara tipsa. Men varför krångla till det? Så vi åkte hem till Fredrik i Uppsala. Han lagar lunch till oss och visar och berättar hur matlivet blir när man är blind. Hur han handlar, hur han vet vad det är i förpackningarna, hur han vet vad det är för datum på råvarorna. Hur han löser själva matlagandet, vad som funkar och vad som funkar mindre bra. Han har ett vanligt kök med glashäll och touchkontroller. Men också smarta hjälpmedel som en kniv där man kan ställa in skivtjocklek, en speciell läspenna, appar i telefonen och en volontärservice som han kan ringa upp för att få hjälp att se. Fredrik Mattsson föddes med en synnedsättning och fick långsamt sämre syn. För drygt 30 år sen, när han var 18 år blev han helt blind. Fredrik jobbar som privatpraktiserande massör och har sin arbetsplats i centrala Uppsala. Har du en idé till ett program? Maila oss: meny@sr.se

  • June 18 · 30 min

    De fixar vår mat — livet på gården just nu

    Vi hälsar på hos mjölkbonden Emilia Astrenius och grönsaksodlaren Ivar Nilsson för att se vad som händer på deras gårdar så här i början på sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Ivar Nilsson är det här den mest hektiska tiden på året. Han odlar en massa olika grönsaker: lök, potatis, olika sorters kål, palsternackor, persiljerot, morötter och, nytt för i år, broccoli. I början av odlingen är det viktigt att saker sker vid rätt tillfälle för att allt ska gå så bra som möjligt. Då kan det bli långa dagar. I säng klockan två på natten och upp igen klockan sex. Hos Emilia Astrenius på mjölkgården är det både lugnt och hetsigt. För djurskötarna är sommaren en lugnare period, eftersom djuren är ute på bete så mycket. Men på växtodlingen är det full rulle. Ivar och Emilia mötte vi också i höstas, då vi gjorde ett program om den nya generationens lantbrukare. Över en tredjedel av svenska bönder är 65+. Men generationsskiften är komplicerade och kostsamma. Emilia och Ivar har löst den svåra ekvationen på olika sätt. Det programmet kommer vi sända i repris om några veckor. Eller så kan du lyssna på programmet här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sveriges-nya-bonderna Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • June 11 · 30 min

    Sofia och ångbåten

    Sofia B Olsson, framgångsrik kock som funderat på att starta nåt eget. Det blev ett café i en båt som legat på botten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2024 fick Sofia ett meddelande från en bekant: ”Hej, jag sitter på ångbåtsbryggan på ett möte. Här finns en ångbåt från 1800-talet som precis har sjunkit. Ägaren är beredd att sälja den för en krona till rätt person, annars kommer den att huggas upp och förstöras. Är du intresserad?” – Absolut inte! Men fyra timmar senare ändrade hon sig. Sofia B Olsson är känd från restaurang Vrå på Posthotellet i Göteborg. Där Sofia varit med sedan Frida Ronge drog igång restaurangen. Sofia tog över driften när Frida drog vidare, och nu har hon varit där i 14 år. – Som de flesta kockar har jag längtat efter att öppna nåt helt eget nångång, säger Sofia. Helt eget, utan stora banklån eller finansiärer. Det blev ett café på en ångbåt som legat på botten. En ångbåt från 1882. 18 meter lång. Byggdes som bogserbåt och har under åren varit både fraktfartyg, passagerarfärja och fiskebåt, innan den på 1980-talet blev ett café vid ångbåtspiren nära Älvsborgsbron i Göteborg. Med några hundratusen i sparpengar började Sofia renovera båten. Sommaren 2025 öppnades den som café igen. Pengarna som drogs in har sen gått till fortsatt renovering av båten. – Det finns inget stopp. Jag kommer aldrig bli klar, det är bara en fråga om prioritering. Och samtidigt finns drömmar och planer om vad verksamheten kan utvecklas till. Sofias våffelrecept är hemligt, men här är en länk till ett gammalt våffelrecept på sajten matkult, för den som är nyfiken: https://www.matkult.se/kokboken/brod/2018-04-06-karnmjolksvafflor-fran-alno.html Kontakt: meny@sverigesradio.se

  • June 4 · 30 min

    Så får du mat-trygghet

    Vad gör du om det blir brist på mat? Johanna Hjärtfors har en plan B. Hur är din mat-beredskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det behöver inte handla om krig. Eller energikris. Det kan vara en storm, eller ett längre elavbrott. Eller att det blir brist på någon vanlig råvara. – Mat-trygghet är att veta att jag klarar mig en längre tid, säger Johanna Hjärtfors. Hon bor utanför Åseda i Småland. Utan tidigare erfarenhet bestämde hon sig en dag för att börja odla. En viktig del i Johanna Hjärtfors plan B är beredskapsodling. Nåt hon föreläst om och också skrivit en bok om. – En beredskapsodling är en mer strategisk odling. En mer genomtänkt odling utifrån vad hon äter, så att hon kan förse sig själv med mycket av det hon behöver. Om det blir brist på mat vill man ändå att det man äter ska smaka nåt. Därför odlar Johanna t ex flera olika sorters lök. – Vi privatpersoner måste ta ansvar för vår mat-trygghet och hjälpa till med odling. Johanna Hjärtfors berättar hur man på en förmiddag kan starta en odling, förutsatt att man har en plats för det. Hon berättar också hur hon tar hand om det odlade så att det räcker under större delen av året. Kontakt: meny@sverigesradio.se

Showing 1–20 of 30 episodes