ScienceSocial Sciences

Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

Play

Open in

21 episodes
Avg 1 hr 10 min
Swedish

Episodes 21

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

September 28 · 41 min
Begåvningens materia - ett samtal om arv och miljö med Roland Paulsen och Julia Ravanis
I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi bara lyder, varför vi är så oroliga, varför vi så ofta tar livet av oss och varför det växande materiella välståndet tycks betyda så lite för hur vi mår. Nu är han tillbaka med en bok om gener och miljö och dess relation till det föräldrar febrilt letar efter i sina barn: begåvning. Finns talang? Vad är begåvning? Efter en djupdykning i den egna familjens historia undersöker Paulsen vad som händer med en ung människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? Vilken roll spelar betyg, diagnoser, musikklasser och idrottsgymnasium i en ung människas liv och vad betyder egna och andras begåvningsföreställningar för vem man sedan blir?Medverkande:Roland Paulsen, sociolog och författare till bland andra Avbegåvad – en essäberättelse om arv och miljö (Albert Bonniers förlag 2026) och Tänk om – en studie i oro (2020).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.
September 24 · 50 min
AI kan inte tänka, men skriva! Med Åsa Wikforss, Peter Gärdenfors, Emma Frans och Julia Ravanis
Sakli(g)t festival 2026, 2 augusti på Rikstolvan i JärrestadUnder det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhet i många författares och forskares skrivprocesser. Människan har alltid haft en fascination för kopior av sig själv och ting som kan agera människolikt, och kognitionsvetare menar att den stora risken på framtidens kunskapsfront inte handlar om att AI-systemen kommer ta över för att de blir för intelligenta – utan att för att människor blivit för dumma. Vad händer med läsning, kunskap och estetik när ingen längre kan vara säker på att avsändaren är ett levande subjekt?Medverkande:Åsa Wikforss, filosof, ledamot av Svenska Akademien och författare till Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider (NoK 2026).Peter Gärdenfors, kognitionsvetare och författare till Kan AI tänka? Om djur, människor och robotar (Fri tanke 2024).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.If you wish to receive invitations to our seminars via email, subscribe here. https://www.iffs.se/en/about-us/newsl...
September 7 · 59 min
SD-väljarna har blivit en del av högern – men flera särdrag består
År 2026 är Sverigedemokraterna (SD) stödparti åt en moderatledd regering och genom Tidöavtalet en fullvärdig part i utformningen av svensk politik. Så såg det inte ut för åtta år sedan. År 2018 stod SD utanför den politiska makten, och övriga riksdagspartier vägrade förhandlingar, överenskommelser och samarbete med partiet.Vad gör en sådan förändring med väljarna i Sveriges tre största partier? Håller SD-väljarnas misstro mot etablerade medier och institutioner i sig, nu när partiet självt sitter nära makten? Hur ser Moderaternas väljare på sina nya politiska bundsförvanter? Finns det någon möjlighet för Socialdemokraterna att få tillbaka de väljare som de en gång förlorade till SD?Den här rapporten är en uppföljning och utveckling av en studie som publicerades 2018 av Sverigedemokraternas, Moderaternas och Socialdemokraternas väljare. Den kartlägger väljargruppernas förhållande till regeringsmakten och till varandra, deras syn på klimatfrågan och den offentliga sektorns storlek, samt deras positioner i frågor om invandring och nationell identitet. Även upplevd marginalisering och den känslomässiga polariseringen mellan väljargrupperna undersöks.Sammantaget tecknas här en bild av hur tre olika väljargrupper reagerat på ett politiskt landskap i grundläggande förändring.MedverkandePontus Strimling, professor i analytisk sociologi, Institutet för framtidsstudierJens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och affilierad vid Institutet för framtidsstudierModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierAnmäl dig till våra nyhetsbrev: https://www.iffs.se/nyhetsbrev
May 25 · 58 min
Attityder till migration och migranter i Sverige 2012–2025: Polarisering och nyanser, med Göran Holmqvist
Svenskarnas attityder till migration har förändrats tydligt sedan 2010-talets mitt – men bilden är mer nyanserad än den politiska retoriken ofta ger intryck av. Det var en av huvudpoängerna när Göran Holmqvist presenterade sin rapport om migrationsopinionen. Rapporten beskriver hur svenskarnas attityder till migration har utvecklats sedan ungefär 2012, med särskilt fokus på två möjliga påverkansfaktorer: migrationsvågorna och den gängrelaterade brottsligheten. Det empiriska underlaget hämtas från fyra etablerade undersökningar: Gallup World Poll, SOM-institutets årliga undersökningar, European Social Survey och Eurobarometern. En central slutsats är att åren 2015–2016 framstår som en tydlig vattendelare. Då ökade andelen som såg migration som ett betydande samhällsproblem, och opinionen blev mer skeptisk till ett stort flyktingmottagande. Det skedde ungefär samtidigt som en omläggning av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning och data ger inte något entydigt svar på vad som orsakade vad. Samtidigt visar Holmqvists genomgång att attityderna inte kan beskrivas som entydigt migrationsfientliga. – Det stämmer att opinionen vändes mot ett alltför stort flyktingmottagande. Men det är inte heller så att svenska folket har en attityd av typen att vi ska stänga våra gränser, säger Göran Holmqvist.
April 21 · 1 hr 4 min
Vem räddar journalistik och offentlighet när AI tagit död på bildbevisen?
Den exponentiella tillväxten av AI-genererade bilder och filmklipp har, tillsammans med de traditionella mediernas hårdnande kamp om utrymme i sociala medier, skapat en offentlighet som får allt svårare att verifiera bilders och händelsers ursprung i det som hittills kallats verkligheten. Antalet ”fotografier” som cirkulerar på internet fördubblas varje år, varje dygn genereras miljoner nya bilder och det autentiska dokumentärfotografiet är snart helt begravt i floden av maskingenererade men fullt realistiska klipp ur filmer och nyhetsinslag. Deep fake är redan gårdag. Algoritmgenererade kändisar bestämmer vad som är sant.Analytiker spår en framtid där offentligheten delas upp i en hårt reglerad zon och en helt oreglerad zon. Men hur ska kontrollen av den reglerade zonen se ut? Vem ska göra den? Är den ens möjlig – tekniskt och demokratiskt? Hur funkar de senaste redskapen för bildverifiering? Kan AI rädda vad AI förstört? Ska staten kliva in? Vad säger medieforskarna, mediecheferna, politikerna?MedverkandeKari Andén-Papadopoulos, professor medie- och kommunikationsvetenskap och forskningsledare för projektet ”Digitala vittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter” vid Institutet för framtidsstudier.Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef och AI-director på Bonnier News.Ali Esbati, sociala medier-pionjär, fd riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier
April 14 · 1 hr
Negativa utsläpp - dröm, lögn eller sista chansen?
FNs klimatpanel säger nu rakt ut att för att ens ha en chans att hålla oss under två grader måste vi inte bara sluta släppa ut utan också aktivt suga tillbaka koldioxid ur luften i gigantiska mängder. Många miljarder ton per år. De klimatåtgärder som ska lösa detta är BECCS (bioenergi plus koldioxidlagring) och DACCS (direkt infångning från luften). Men trots många år av hype, hopp och pilotprojekt är teknik och skala inte i närheten av vad som krävs. Kostnaderna är enorma, energibehovet gigantiskt, markkonflikterna uppenbara och risken för greenwashing är överhängande.Så vad säger egentligen forskningsfronten 2026 om koldioxidinfångning? Närmar vi oss det tekniska genombrott som kan vända skutan – eller lever vi i en teknikpositivistisk fantasi som ger industri och politiker en bekväm ursäkt att skjuta de riktigt jobbiga besluten framför sig? Välkommen till Offentliga samtal, där en forskare, en politiker och en praktiker möts för ett samtal – denna gång om klimatets mest kontroversiella wildcard: negativa utsläpp.MedverkandeKenneth Möllersten, adjungerad professor vid KTH samt forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.Per Holm, klimatpolitiskt ansvarig på Energiföretagen.Helena Dyrssen, statssekreterare, Klimat och näringslivsdepartementetModerator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet
Dec 8, 2025 · 59 min
Att avskaffa demokratin - hur svårt ska det vara?
Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. Detta skulle göra det mycket svårt att ändra grundlagen i framtiden. Förslaget har mött kritik, inte bara från politiker. Även demokratiforskare menar att detta skulle innebära en skrämmande inskränkning av demokratin som riskerar att omöjliggöra folkviljans genomslag i flera kanske nödvändiga eller rimliga beslut, till exempel snabba åtgärder för att hantera klimatkrisen eller ett avskaffande av monarkin. Skyddas demokratin om det blir svårare att ändra grundlagarna? Ökar eller minskar demokratin när majoritetens makt minskar? Varför ska det bli svårare att ändra alla grundlagar om förslagets syfte bara är att skydda demokratin? Hör Torbjörn Tännsjö, filosof, Ludvig Beckman, statsvetare och forskare vid IFFS, och Jenny Björkman, docent i historia.
Nov 12, 2025 · 1 hr 12 min
Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? - Svaren från demograferna
Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och i alla åldrar. Dessutom är trenden global, vilket tyder på att det är något annat än samhällsekonomiska konjunkturer i enskilda länder, något som barnafödandet historiska varit starkt kopplat till. Regeringar i flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå fenomenet. Detta seminarium samlar representanter från utredningarna i Norge och Finland, samt ledande forskare i demografi från Sverige. De kommer att ge sina perspektiv på läget och diskutera vilka politiska åtgärder – om några – som skulle kunna vända trenden.MedverkandeRannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn, Universitet i Oslo och huvudsekreterare från delrapport i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandetAnna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandetGunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, med omfattande forskning om den aktuella fruktsamhetsnedgången i SverigeMartin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, aktuell med en studie om klimatoro och fertilitetModerator: Helen Eriksson, ordförande i Svensk Demografisk Förening och forskare i demografi vid Stockholms universitetArrangörer: Seminariet arrangerades i samarbete med Svensk Demografisk Förening, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) och Institutet för framtidsstudier.
Nov 11, 2025 · 1 hr 1 min
Offentliga samtal: Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen?
Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen. Om omställningen till en global elproduktion till förnybar el ska kunna ske i närheten av i tid för att klara uppställda klimatmål behövs snabbt stora mängder material, däribland metaller - en del sällsynta - för tillverkning av teknologin som ska ta oss mot netto noll: batterier, solceller, vindkraftverk. Men finns de? Och om fyndigheter finns, kan de tas upp i den takt som krävs, utan att orsaka en massa andra problem? Kommer det fortsätta vara ekonomiskt lönsamt när de mest lättillgängliga fynden förbrukats? Hör Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet och grundare av Raw Materials Group Consulting, Jonathan Jeppsson, chef Aftonbladets grävredaktion och författare till flera klimatböcker, bland andra Mot kollapsens hjärta - om tillväxtens slut och civilsationens sammanbrott (Ordfront förlag) och Katarina Luhr, riksdagsledamot (mp), sprida ljus över frågan. Samtalsledare: Magnus Linton Se hela seminariet här: https://youtu.be/NgZwUZQr1s8?si=rFp76WqKFcP_aKjg Detta samtal är en del i serien Offentliga samtal som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet. Hitta alla delar i serien i den här spellistan.
Nov 11, 2025 · 58 min
Offentliga samtal: Social infertilitet - män, klass, barnlöshet
I takt med att barnafödandet sjunker i världen förblir fler och fler barnlösa. Särskilt män. Siffror från Finland visar att andelen män som förblir barnlösa har ökat från 19 procent 1990 till 29 procent idag. Barnlösheten är heller inte jämt spridd. De med lägst utbildning och lägst inkomster är i mycket högre utsträckning barnlösa än de med högre inkomster och utbildning. En extrem illustration är en studie från Norge som visade att barnlösheten var 72 procent bland män med lägst inkomster, men bara 11 procent bland de med högst inkomster - ett gap som vuxit dramatiskt senaste 30 åren. Har barn blivit en klassfråga? Hur kopplar detta till ensamhet i allmänhet och manlig ensamhet i synnerhet? I vilken utsträckning är detta ett resultat av fria beslut och hur mycket är ofrivillig barnlöshet? Panelister: Caroline Uggla, docent i demografi Södertörns högskola och författare till Familjeformeln (Natur & Kultur).Calle Brunell, psykolog på Manscentrum och författare till boken Man (Brombergs)Annika Strandhäll, riksdagsledamot, fd socialminister och jämställdhetspolitisk talesperson (s) Samtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet Se hela seminariet här: https://youtu.be/0kQrukm5klU?si=e_qX6BH2yyZrtvC0
Sep 25, 2025 · 1 hr 40 min
Flyktingvågen 2015 - del 3/3: Migrationspolitiken i dag och framtiden
I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning? Arrangörer: ABF Stockholm, Institutet för framtidsstudier och Katalys MedverkandeAnders Ygeman (S), riksdagspolitiker och talesperson för S i migrationsfrågor Carina Mood, professor sociologi, IFFS Jan O Jonsson, professor sociologi, IFFS Jerzy Sarnecki, professor emeritus kriminologi, IFFS Tony Johansson, ekonomihistoriker och författare till rapporten ”Vinsten med invandring” Mark Ahlenius, grundare och vice vd Jobbentren Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm.
Sep 23, 2025 · 1 hr 7 min
Flyktingvågen 2015 - del 2/3: Integration och utmaningar
Efter den första flyktingvågen 2015 förändrades Sveriges flyktingpolitik radikalt. Det fanns många människor som sökte asyl i Sverige, varav en stor andel var ensamkommande unga män. Vissa kommuner hade redan en lång erfarenhet av att ta emot asylsökande med andra mindre. Vad hände med flyktingar som kom till Sverige? Hur gick det med integrationen och vilka utmaningar stod kommunerna inför? Hur förändrades Migrationsverkets uppdrag under de här åren? MedverkandeBoel Goedner (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje Eva Hållsten, initiativtagare EBO Storsudret Thord Eriksson, journalist och författare Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande Hylte kommun Moderator: Anna Ekström, ABF Stockholm
Sep 15, 2025 · 1 hr 46 min
Flyktingvågen 2015 - del 1/3: Vad hände?
10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet. Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner? MedverkandeAnders Kessling, f.d. statssekreterare regeringskansliet Johan Oljeqvist, vd Fryshuset Najma Mohamed, en av initiativtagarna till Refugees Welcome Stockholm Omar Alshogre Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm Första delen av tre i seminarieserien om Flyktingvågen 2015. Det har gått 10 år sedan den stora flyktingvågen 2015. 160 000 asylsökande strömmade in i Sverige efter att under dramatiska omständigheter ha flytt från Mellanöstern, Sydasien och Afrika. Civilsamhället visade snabbt prov hur man kunde hjälpa till i mottagandet av en stor mängd människor i nöd. Sverige öppnade först sina gränser men innan året var slut var de mer eller mindre stängda och nya, mycket restriktiva lagar hade införts för att begränsa asylsökande. Vad var det egentligen som hände? Hur kunde Sverige ta emot så många flyktingar och sedan på rekordsnabb tid svänga helt i synen på migrationspolitiken? Hur såg migrationspolitiken ut de efterföljande åren? Hur gick det för de som kom och blev kvar i Sverige? Och vilken flyktingpolitik vill vi ha i Sverige i framtiden? ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier bjuder in till en samtalsserie om hur migrationsfrågorna förändrats under de senaste 10 åren och blickar framåt för att diskutera frågan om hur migrationspolitiken ska se ut framöver. Det tredje seminariet i serien samarrangeras även av tankesmedjan Katalys.
Jul 29, 2025 · 53 min
AI och makten över besluten
Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder teknologin när medborgare ifrågasätter dessa beslut? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Hur kan potentialen tas till vara? Och är AI förenligt med våra demokratiska principer? I seminariet medverkar antologins båda redaktörer, två av författarna, samt två tjänstemän som på regeringens uppdrag arbetar med förutsättningarna för användningen av AI i offentlig sektor i Sverige. Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier Charlotta Kronblad, forskare på området tillämpad IT vid Göteborgs universitet Annemieke Ålenius, särskild utredare för "Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse" på E-hälsomyndigheten Mats Snäll, leder regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen, på Myndigheten för digital förvaltning Moderator: Markus Furendal, forskare i statsvetenskap. #beslutsfattande #offentligabeslut #aibeslut
Jul 3, 2025 · 55 min
Boksamtal: Retur Överkalix, med Stefan Svallfors och Sverker Sörlin
Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. I boken Retur Överkalix berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Finns en framtid för platser som Överkalix? Kan ny efterfrågan på fossilfri energi och jordartsmetaller – och turism som bjuder på tystnad och uthärdligt sommarklimat – skapa ny utveckling? Eller är allt bara konstgjord andning i väntan på slutet? Hur hanterar de människor som stannade i eller lämnade Överkalix frågan om ortens överlevnad och framtid?Hör författaren i samtal med idéhistorikern Sverker Sörlin – om Norrlandsfrågan, om att avhandla angelägna frågor i sakprosans form, och om avsked och återvändande.Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier. Född i Jockfall i Överkalix kommun, Norrbotten. Han har tidigare skrivit om kunskap och kreativitet utifrån sin forskargärning i böckerna Kunskapens människa och Kreativitetens människa på Santérus förlag.Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor vid KTH. Född i Åsele, Lappland. Hans avhandling Framtidslandet om Norrlands naturresurser och industrialiseringen gavs 2023 ut i en utökad nyutgåva hos Teg Publishing. Nu aktuell även med boken Snö: En historia, utgiven av Volante.
Jul 1, 2025 · 1 hr 29 min
Den nya lobbyismen, med Anna Tyllström och Gissur Erlingsson
När vänsterpartiets tidigare kommunikationschef värvades till pr-byrån Kreab – känd för sitt påverkansarbete för privatiseringar av välfärden – var hon bara en i en allt längre rad politiker som nu säljer strategisk kompetens till företag som vill påverka med pengar. Hur stor är Public Affairs-sektorn i Sverige idag och hur har den vuxit fram över tid? Vad säger ny forskning om dem som arbetar på denna marknad och om deras bakgrund? Behövs en karenstid för politiker som vill bli lobbyister? Eller kommer partipolitiken helt dräneras på unga begåvningar om samhällsengagerade berövas möjligheten att ta en politisk erfarenhet till annan sfär? Välkommen till ett offentligt samtal om den svenska lobbyismens senaste våg. Hör forskare och praktiker om kunskapsflödet mellan politik och näringsliv och dess konsekvenser för demokratin. Vad är nytt? Vad är gammalt? Vad händer härnäst?TalareGissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitetAnna Tyllström, doktor i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudierPanelisterChrister Nylander, ordförande för tankesmedjan Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamotHåkan Tenelius, rådgivare i offentliga affärer och välfärdskvalitet på TeneliusHolm, tidigare näringspolitisk chef hos VårdföretagarnaMaria Wetterstrand, VD för byrån Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för MiljöpartietModerator: Anders Bjers, VetenskapsrådetInspelat 24 oktober 2024. Seminariet ingår i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker som anordnas av Institutet för framtidsstudier i samarbete med Vetenskapsrådet.
Jun 23, 2025 · 1 hr 8 min
Vilka åtgärder mot gängbrottslighet fungerar - vad säger forskningen?
Den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga" sammanfattar nationell och internationell forskning om insatser mot brottslighet kopplad till kriminella nätverk och redogör för vilka typer av åtgärder som har visat upp goda resultat. Den identifierar också centrala kunskapsluckor när det gäller effektiviteten av det brottsförebyggande arbetet och ger rekommendationer för hur såväl forskningsfältet som utvärderingsförmågan kan stärkas i Sverige. Rapporten är gjord för Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.MedverkandeHenrik Ekengren Oscarsson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VetenskapsrådetAmir Rostami, professor i kriminologiHernan Mondani, docent i sociologiKnut Sundell, docent i psykologiPanelisterJale Poljarevius, polismästare på PolismyndighetenGreta Berg, expert brottsförebyggande på Sveriges Kommuner och RegionerKarin Svanberg, chef på enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, BRÅMattias Vepsä (S), JustitieutskottetJan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stadModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierSeminariet riktar sig till beslutsfattare, myndighetsföreträdare, forskare och andra aktörer med intresse för brottsförebyggande arbete. Under seminariet presenterar forskargruppen rapportens huvudsakliga resultat, följt av en paneldiskussion med inbjudna experter och tid för frågor från publiken.
Apr 23, 2025 · 50 min
När behöver hur många kunna vad på svensk arbetsmarknad?
I en nära framtid kan tillgång på arbetskraft bli en stor utmaning för svensk industri och välfärd. Enligt SCBs senaste arbetsmarknadsprognos kommer Sverige redan 2035 ha stor brist på människor med gymnasial yrkesutbildning. Många regioner väntas lida brist på sköterskor, lärare och ingenjörer. Västvärldens befolkningar åldras, födelsetalen slår nya bottenrekord och invandringen stramas åt. Enligt Världsbanken behövs en större migration för att kunna upprätthålla ekonomisk tillväxt och välfärd. Vad måste Sverige göra för att klara sig i den globala konkurrensen om ny arbetskraft? Medverkande Lena Lundkvist, demograf på SCB och ansvarig för statistikmyndighetens befolkningsprognoser. Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi Uppsala universitet. Patrick Nzamba, HR-direktör, Västragötalandsregionen. Rudolf Antoni, Regionchef, Västra Götaland på Svenskt näringsliv. Moderator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet Seminarium i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker, som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet.
S1 · E5
Apr 14, 2025 · 2 hr 15 min
Demokratins reträtt - och nödvändiga förnyelse
Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset kommer utspelen på löpande band som chockar den gamla politiska ordningen. Om någon fortfarande trodde att historien tog slut 1989 i meningen att den liberala demokratin slutgiltigt hade segrat, lär de inte göra det längre. Mer än tre decennier efter kalla krigets slut är demokratin globalt sett på retur. Löftet om en ständigt tilltagande demokratisering har förbytts i auktoritära tendenser, minskad respekt för de liberala rättigheterna, försvagade offentliga institutioner och attacker mot civilsamhället. Hur kan den här historiska utvecklingen förklaras? När kommer vi till en punkt i ett samhälle där demokratin urholkats så till den grad att den inte längre förtjänar namnet? För en del står orsaken till denna utveckling att finna i ekonomin. Ojämlikhet skapar missnöje och stöd för auktoritära ledare med enkla och dramatiska lösningar. Men är det hela bilden? Finns också andra problem, bortom klass och fördelning, som har att göra med nedmonteringen av samhällets gemensamma institutioner och offentlighetens förvandling? Välkommen till en kväll om hur nya demokratiska former kan återuppväcka sammanhållning i en tid av grundläggande splittring. Seminariet inleds med en presentation av Anders Ekström som följs av ett samtal mellan Ash Amin och Folke Tersman och avslutas med en panel. Talare Anders Ekström, professor i idéhistoria (Uppsala universitet), som forskat om offentlighetens historia. Författare till boken Det gemensamma – kunskap och demokrati i ett nytt sekel (2023). Ash Amin, professor vid Cambridge University, en av Europas ledande kulturgeografer känd för sin forskning om social sammanhållning, migration och den ekonomiska geografin i det moderna samhället. Senast utkommen med boken After Nativism – Belonging in an age of intolerance. Folke Tersman, professor i filosofi (Uppsala universitet) och forskare på Institutet för framtidsstudier. Författare till boken Folk & vilja: ett försvar av demokratin i vår tid (2020). Calle Nathanson, koncernchef för ABF Stockholm, tidigare vd för Folkets hus och parker Helena Hammarskiöld, konstnärlig forskare på Institutet för framtidsstudier som driver ett projekt om att skapa plattformar för delaktighet och demokratiska samtal. Andreas Johansson Heinö, statsvetare, förläggare på Timbro Förlag Moderator är Anna Ekström, tidigare utbildningsminister (S), ordförande för ABF Stockholm. Seminariet arrangerades av Institutet för framtidsstudier och ABF Stockholm den 25 mars 2025.
S1 · E2
Apr 9, 2025 · 47 min
Offentliga samtal: Framtiden som vara - vems framtidsbild vinner?
Med klimatkrisen gjorde ”framtiden” comeback i både politiskt och ekonomiskt språk. Å ena sidan är framtiden en förutsättning för att inte allt ska bli meningslöst. Å den andra är ”framtiden” det postindustriella samhällets viktigaste begrepp och imaginära resurs – en projektionsyta för att få människor att anamma idéer, varor, politik, vetenskap, ekonomi, arbete eller boende. Men vilka framtidsbilder är gångbara idag? Vems visioner om framtiden får genomslag i dagens politik? I vilken mån är det som händer om hundra år en del av dagens verklighet? Vem vinner slaget om framtiden – och hur? MEDVERKANDE Christina Garsten, socialantropolog och författare till "Anticipation and the Politics of Emotion in the Future Industry" och "Think tanks and the ecology of ideas". Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Mimercentret för långsiktig framtidsforskning. Linus Gardell, advokat på Lewis Langley & Partners Advokatbyrå HB, som företrätt flera klimataktivister. Gunilla Grahn-Hinnfors, författare, kritiker och tidigare bland annat ansvarig för stadsutveckling på Västsvenska handelskammaren. Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier Seminarium i serien Offentliga samtal som Institutet för framtidsstudier arrangerar i samarbete med Vetenskapsrådet. Från april 2025.

Showing 1–20 of 21 episodes