Skip to content
Artwork for Ekonomiekot Extra

Ekonomiekot Extra

Sveriges Radio

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius
Play
  • 36 episodes
  • weekly
  • Avg 26 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • Today · 30 min

    Rusande elpriser – en jackpot för staten ”det handlar om hundratals miljarder”

    Elräkningen har blivit en av hushållens mest laddade kostnader. Och fakturan väntas bli ännu högre framöver. Varför är elen så dyr, trots att Sverige har så billig elproduktion? Vem tjänar mest på de höga priserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Högre elpriser än krisen 2022 Prognoser kring elpriser är svåra att göra. ”Men det blir nog en betydligt dyrare vinter än i fjol. En del tror att det kan bli den värsta hittills”, säger Ekots Olof Wijnbladh. Elprisområden – värst i söder I södra Sverige är priserna betydligt högre än i norr. Tidigare i november var skillnaden 10 000 procent. ”Det är många som ringer”, säger energirådgivaren Emil Lind i Blekinge, som tipsar om olika sätt att få ner sina kostnader och hur man ska tänka kring olika elavtal. Det gäller att ha koll på vad som passar det egna hushållet. ”Kvartsprisavtal kan ge omvänd effekt”. Stillastående kärnkraft, Trump och Putin Bakom de höga elpriserna finns flera orsaker. Men några är att ovanligt många kärnreaktorer stått stilla, låga nivåer i vattenmagasinen i Norge, och att priset på gas är högt. Det beror i sin tur till stor del på Trumps krig i Iran och Putins krig i Ukraina. I veckan har de båda träffat Xi Jinping i Kina. Energistödet försvinner - och elskatten höjs Nästa år försvinner högkostnadsskyddet för kunderna. Samtidigt väntas elskatten indexeras upp. Men politikerna är djupt oense om politiken framåt. Programmet spelades in torsdag 19 nov 2026. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Olof Wijnbladh, reporter och producent Ekot och Ekonomiekot Emil Lind, energi- och klimatrådgivare i Blekinge och Tingsryd Peter Strannegård, vd Fortum Sverige Jesper Skalberg Karlsson (M), riksdagsledamot Monica Haider (S), riksdagsledamot Nicole Kress, tf vd Nvidia Donald Trump, president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • November 13 · 28 min

    Vem visste vad, och när – om Nvidias vd och den kinesiska spionen

    Jensen Huang tvingas avgå efter en otrohetsaffär med en misstänkt spion. Avslöjandet sätter också hans nära kontakter med president Trump i ett helt nytt ljus. Vilka blir konsekvenserna av världens dyraste otrohetsaffär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nvidia och den kinesiska honungsfällan En av Huangs utpekade älskarinnor, Alice Huang, misstänks ha spionerat åt Kina. Men Trump ska enligt amerikanska medier ha viftat bort varningarna. Från Kina dementerar man alla spionanklagelser och kallar det för förtal och smutskastning. Strategiskt mål för Kina Historien ger vibbar från kalla kriget, men dagens kapplöpning mellan supermakterna är minst lika full av honungsfällor – och numera är företagsledare lika attraktiva mål som ministrar, generaler och spionchefer. Nvidias aktie rasar – och Anthropic börsnoteras Den senaste veckan har värdet på Nvidia handlats ner med flera tusentals miljarder kronor på Nasdaq-börsen. I Sverige är det långt över 100 000 personer som direktäger Nvidia-aktier, och det är flera miljoner svenskar som äger aktier via fonder och pensionssparande. Nu är Huang kallad till kongressen för att förklara sig. Samtidigt ska Nvidia släppa sin kvartalsrapport. ”Frågorna från investerarna kommer att vara många”, säger Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter på Ekot. Avslöjandet kring Nvidia kommer olägligt även för AI-bolaget Anthropic, som tar klivet in på börsen nästa vecka – i ett läge där både värderingar och förtroendet för AI svajar. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Gregory Allen, säkerhetspolitiks expert Lukas Berg, vd Insight Intelligence Donald Trump, president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • November 6 · 27 min

    Trump tappar kontrollen – AI-krasch på börserna

    Efter kongressvalet kastade sig Wall street på köpknapparna, och Stockholmsbörsen handlades upp till nya rekord. Sen kom bakslaget. Är den stora AI-kraschen här? Här hemma har även styrräntan höjts. Hur många fler blir det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demokraterna tar över kongressen Att republikanerna och Trump förlorar makten över senaten och representanthuset fick finansmarknaden att hoppas på fred i Iran och på sjunkande oljepriser. Men humöret svängde snabbt och rädslan tog över. ”Nu är det inte bara AI-aktier som handlas ner, det är lite oroväckande”, säger Gabriel Mellqvist på EFN. Är AI-kraschen här? ”Det tror jag verkligen”. Styrräntan höjs och fler räntehöjningar väntar Även om inflationen bromsat in här hemma varnar Riksbanken för att priserna kommer att öka framöver, och i veckan höjdes därför styrräntan till 2 procent. Det är den första höjningen på länge, men inte den sista, menar analytiker. Snart bestäms nästa års löneökning – svåra förhandlingar väntar Samtidigt har avtalsrörelsen börjat rulla igång. Industrifacken kräver 3,9 procent i löneökningar nästa år. “Det kommer vi absolut inte gå med på”, säger arbetsgivarna. Kommer AI sänka inflationen – och lönerna? Även om AI-aktier backar kraftigt nu så fortsätter AI-utvecklingen. Och frågan är vad det innebär för priser och löner i framtiden. Blir det en press neråt? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Gabriel Mellqvist, programledare EFN Ander Jelmin, reporter Ekot/Ekonomiekot Krister Modin, analytiker Euroclear Erik Thedéen, chef Riksbanken Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken Jens Magnusson, chefekonom SEB Marie Nilsson, IF Metalls ordförande Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • October 30 · 29 min

    Rädsla för vänstersväng i mellanårsvalet – ”de vill se blod”

    Investerare och andra håller andan inför det amerikanska kongressvalet. Vissa räknar med kaos och valfuskanklagelser. Andra tror på business as usual. Men för Sverige har Trumps politik hittills varit dyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anklagelser om valfusk och risk för kaos Enligt CNBC oroar sig väljarna mer för korruption och maktmissbruk än för någon annan fråga just nu, även ekonomin. Nevadas Secretary of State, demokraten Francisco Aguillar, menar att demokratin befinner sig i ett kritiskt läge. Han räknar med att republikanerna kommer hävda att valet stulits om demokraterna vinner. Republikaner varnar istället för vad som händer om demokraterna tar makten över kongressen: ”De vill se blod”. Mellanårsvalet i USA och makten i kongressen Men även inflationen och höga räntor är viktiga frågor för amerikanerna inför valet. ”Det är oväntat många konservativa delstater som plötsligt ser rätt jämna ut”, säger Simon Isaksson, Sveriges radios korrespondent i Texas. ”Det är en nervös och väldigt politiserad stämning. Det är inte bara ett kongressval utan en omröstning om hur man förhåller sig till Trump”, säger Dagens industris korrespondent Emanuel Sidea. Svenska exportbolag drabbade Frågan är hur handelspolitiken kommer se ut framåt. Året efter Trumps ”liberation day” sjönk den svenska varuexporten till USA rejält, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri Simon Isaksson, USA-korrespondent Sveriges Radio Joakim Wirén, chefekonom Stockholms Handelskammare Matt Mayer, politisk strateg Opportunity Ohio Francisco Cisco Aguilar, Secretary of State Nevada ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • October 23 · 24 min

    Biljättarnas ödesstund – blir det jobbslakt i Europa?

    Brakförlust för Volvo Cars och 2 500 anställda måste gå. Men Volvos problem är bara en del av en betydligt större europeisk bilkris - i spåren av allt tuffare konkurrens från Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bilkrisen som skakar Europa Volvo Cars gör miljardförlust och varslar anställda. Samtidigt vill Volkswagen frysa lönerna för över 600 000 anställda och flaggar för fabriksstängningar. Hur allvarlig är egentligen krisen i en av Europas viktigaste industrier och vad betyder den för ekonomin i Sverige och resten av Europa? Hur kunde Kina köra om Europa? På bara några år har kinesiska biltillverkare tagit stora marknadsandelar när omställningen till elbilar accelererat. Har Europas biljättar missat utvecklingen, eller är problemen djupare än så? Klimatkrav, jobb och kampen om framtiden När hundratusentals jobb står på spel ökar pressen på EU:s politiker att lätta på klimatkraven för bilindustrin. Men hjälper det företagen att återhämta sig, eller riskerar Europa att halka efter ännu mer i den globala konkurrensen? Frågan är vad som kan rädda Europas bilindustri och till vilket pris. Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Jonas Fröberg, reporter Dagens Nyheter Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Ronny Svensson, konsultbolaget Ynnor Åsa Westlund, (s) klimatpolitisk talesperson

  • October 16 · 28 min

    AI-revolutionen och bakslaget

    En ny svensk superdator med chip från Nvidia har byggts till Wallenbergsfärens storbolag. ”Alla företag blir AI-bolag”, säger vd Jensen Huang. Men samtidigt som AI-investeringarna ökar frågar sig många om de ens vill ha AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny svensk AI-superdator Nvidias vd Jensen Huang och Marcus Wallenberg har lanserat en ny svensk AI-superdator, Sferical One, som storbolagen AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB och SKF ska använda. Tanken är att de ska träna och utveckla AI utan att viktig data behöver lämna Sverige. En bra idé, tycker Jensen Huang. ”Exportera inte data för att importera intelligens”. Vinsterna och baksidorna med AI Men samtidigt som storbolag och AI-förespråkare talar sig varma för nya upptäcker och behovet av att ligga i framkant, så växer motståndet bland befolkning. ”Protesterna har blivit ett uttryck för en större oro och ilska gentemot stora techbolag”, säger Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Självkritik från AI-branschen Branschen måste bli bättre på att förklara nyttan med AI, säger bland andra Svein Atle Hagaseth, vd för Heim Datacenter. ”Ja man har inte varit tydlig nog”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Björn Jeffery, skribent och analytiker Svenska Dagbladet Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Walter Kasall, områdeschef Global Data Centers Annika Winsth, chefekonom Nordea Jenny Nordlöw, vd Sfericals AI Rafael Eisler, datacenterkritiker Jensen Huang, vd Nvidia Gary Oldham, grundare Protect Round Rock ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • October 9 · 25 min

    Därför oroar Frankrike – kan starta ny eurokris

    Frankrikes stora skulder och skenande statsobligationsräntor skrämmer. Nu växer oron för att problemen ska sprida sig till andra länder i Europa – och rulla igång en ny eurokris med börsras, fallande bopriser och hög arbetslöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Räntechock och skuldrekord Frankrikes statsobligationsräntor har stigit till kritiska nivåer. Samtidigt växer landets skuld. Situationen känns igen från den förra eurokrisen, när bland annat den europeiska centralbanken ECB fick rycka ut och rädda Grekland. Stram budget Nu väntar antagligen ett ekonomiskt stålbad för fransoserna. Men nästa år är det presidentval – och marknaden är orolig för att toppkandidaterna, Marine Le Pen på högerkanten och Jean-Luc Mélenchon på vänsterkanten, kommer förvärra situationen. Kravaller och sammandrabbningar med polis Samtidigt är det redan nu stora demonstrationer på gatorna mot nedskärningar, främst inom skolområdet. Börserna darrar Det är inte bara i Frankrike som räntorna stiger. Även i andra EU-länder, och inte minst i USA, talas det om en räntechock. Hittills har börserna stått emot krisen bra. Men frågan är om det väntar ett större börsras? Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank, tror inte det. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Cecilia Blomberg, Sveriges radios korrespondent Paris Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Harry Flam, professor Stockholms universitet Pär Magnusson, räntestrateg Swedbank Mario Daghi, fd chef ECB Sébastien Lecornu, Frankrikes premiärminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • October 2 · 27 min

    IT-jättar på jakt efter mark och billig el – men vad är vinsten för oss?

    Jakten på mark och billig el gör att datacenter lockas till Sverige. Kommuner som säger ja hoppas på nya jobb men det finns samtidigt en oro för högre elpriser och konkurrens om elen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kräver enorma mängder el De planer som finns på att bygga datacenter i Sverige skulle kräva gigantiska mängder el. I veckan konstaterade Svenska kraftnät i en intervju i Dagens Industri att om allt blir byggt, utan att elproduktion kommer till, skulle elpriserna nå “oacceptabla” nivåer. Effektbehovet hos datacentren som just nu står i kö beskrevs som lika stort som exempelvis vad tio kärnkraftsreaktorer kan bidra med. What´s in it for us? Just nu pågår flera projekt runt om i landet och de kommuner som skriver avtal med de stora IT-jättarna hoppas på nya jobb och tillväxt. Men det finns samtidigt en oro för att datacentren ska driva upp elpriset och tränga undan annan verksamhet som blir utan el. Saknas nationell strategi I Sverige saknas en nationell strategi för hur elen ska fördelas när efterfrågan är högre än tillgången. För vems vinning ska elnätet byggas ut och hur vill vi egentligen att vår mark och energi och vårt vatten ska användas i Sverige? Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Julia Velkova, professor i medier och kultur Linköpings universitet Knut Kainz Rognerud, ekonimikommentator Ekot Pär Holmberg, senior forskare vid Institutet för näringslivsstudier Albin Bylin (mp) Erik Slottner (kd) digitaliseringsminister Elina Arab, ordf Norrlandspartiet Timrå Stefan Dalin (s) kommunstyrelsens ordförande Timrå Erik Nises (s) kommunstyrelsens ordförande Borlänge ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • September 25 · 24 min

    Nya stormaktskonflikter och handelskrig – ”vänj er”

    Tullar, psykningar och ultimatum. Den gamla världsordningen är på väg att skrotas. Istället blir det fler stormaktskamper och konflikter – och det kommer kosta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Toppmöten och deals Xi Jinping och Donald Trump har träffats i Washington för att göra upp om framtidens spelregler. Samtidigt har ledare från övriga världen träffats på FN:s högnivåvecka i New York för att rädda den gamla världsordningen. ”Vi måste undvika att två rivaler slåss om makten”. En ny värld Men det är redan kört, menar många. ”Trump har förändrat världsordningen. Den gamla är redan död”. Det syns bland annat i form av ökade försvarskostnader och stigande skulder och räntor. Vad betyder det här nya normala för oss? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Ulf Andersson, chefsekonom DNB Carnegie Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Jesús Márquez, republikansk politisk strateg Nevada Matt Mayer, republikansk politisk strateg Ohio Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • September 18 · 24 min

    Det här betyder valresultatet för börsen, plånboken och Sveriges ekonomi

    Det strösslades med ekonomiska löften inför valet. För vissa partier verkar taktiken löna sig bättre än för andra. Men nu är frågan vilka löften som bara var luft, och vilka som kan bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomin är viktig - för vissa En snabbanalys av valet visar att ekonomin spelade stor roll när väljarna valde parti. ”Både samhällsekonomin och privatekonomin har varit viktigare i det här valet än i det förra”, Mikael Persson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och för vissa partier är det här väldigt tydligt. Löften i kras? Nu är den stora frågan hur regeringen och kommande budget kommer se ut. Och många löften som hörts under valrörelsen kommer antagligen inte bli verklighet. Så blir ekonomin För ekonomin i stort och inflationen, börsen och räntorna är det annat än politik som spelar roll. Och mycket ser absolut inte ut att gå i den riktning som politikerna hoppats på. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mikael Persson, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Näringslivsforskning Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken Magdalena Andersson, partiledare (S) Ulf Kristersson, statsminister (M) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • September 11 · 26 min

    Därför är de stigande räntorna så otäcka

    De amerikanska långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Bessent stoppa utvecklingen – men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och rekorddyr. Och det påverkar även oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varnar för börsras och stigande boräntor De långa räntorna stiger kraftigt i USA, men även i Europa och Sverige. ”Det här är nivåer som vi tidigare haft i kristider”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén. Uppgången drivs på av en mängd orsaker. En del är positiva, som att ekonomin i grunden är stark. Men räntorna drivs också upp av sådant som krig, stigande oljepriser, stora statsskulder, budgetunderskott och inflationsoro. Även stora AI-satsningar som kräver mycket kapital driver på. Räntor på statsobligationer fortsätter att öka – ”det är ohållbart” Och än är räntetoppen inte nådd, enligt många experter. Nu har många ögonen på den amerikanska 10-årsräntan som ligger snubblande nära skräcknivån 5 procent. Finansminister Scott Bessent har ökat återköpen av statsobligationer för att få ner räntorna. Men effekten har blivit den motsatta. Så riskerar ränterusningen slå ”Amerikanska räntor är ankaret i det finansiella systemet”, säger Claes Måhlén. Men även de svenska långräntorna har gått upp kraftigt. För oss svenskar innebär de stigande marknadsräntorna att de bundna bolånen, men även att företagens och statens lån blir dyrare. Dyra vallöften Samtidigt lovar politikerna stora satsningar som ska finansieras - kommer de gå att genomföra? Vilka vallöften ligger risigt till? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Amanda Sundström, makrostrateg SEB Matt Mayer, chef Opportunity Ohio Donald Trump, president USA JD Vance, vice president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • September 4 · 28 min

    Skräckscenarierna om oljan har inte slagit in – men gasen gäckar Europa

    Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljekrisen som uteblev? När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll. Nya orosmoln – gasen oroar inför vintern Samtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa. Europas nya energiberoende Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat? Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Axel Berkemar Medverkande och röster i programmet: Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Annika Winsth, chefekonom Nordea Jonas Stenbeck, privatkundchef, Vattenfall Ebba Busch, energiminister (KD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • August 28 · 31 min

    Så kan Sverige tappa fyra miljoner invånare – ”allvarliga konsekvenser”

    Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden. Olika åsikter om hur frågan ska lösas Framtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet? En global utmaning Sverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer. Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Olof Hansson Wallgren Medverkande och röster i programmet: Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lena Lundkvist, demograf på SCB Elisabeth Svantesson, Finansminister Carolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, Stockholm Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • August 21 · 24 min

    Så slår extremvädret mot ekonomin –  ”högre risk på sikt”

    Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extremvärmen slår mot Europas ekonomi Hittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion. Ändå en stryktålig ekonomi? Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig. Värre på sikt Riksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lisa Göransson, professor i energisysten, Chalmers Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Erik Thedéen, Riksbankschef Christina Nyman, chefekonom, Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • August 17 · 1 min

    Poddtips: Premiär för nya ekonomipodden Bakom pengarna

    Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället – och pengarna – hänger ihop. Lyssna på Bakom pengarna i Sveriges radios app.

  • August 14 · 24 min

    Så vinner man ett val – valfläsk och partikassornas betydelse

    Vad lovar partierna – och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsin Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin. Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Kritik från ekonomer Den stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson. Så ser partiernas ekonomi ut Årets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan. Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Anders Dybelius, universitetslektor Jönköping university Andreas Wallström, prognoschef Swedbank Jens Magnusson, chefekonom SEB Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • August 7 · 24 min

    Är bostadspriserna på väg upp eller ner?

    Alla vill fixa bostadsmarknaden – men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marknaden ”funkar inte” Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson. Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson. Hushållen förväntar sig stigande priser För bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter Ekot Marcus Widén, ekonom SEB Hans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistik ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • July 31 · 29 min

    Nu syns sprickorna i USA:s AI-strategi

    USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsras – och börsrus Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri. Stora AI-investeringar ”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd. Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar om Men nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”. Stora möjligheter och stora risker De nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Falk, AI-expert och föreläsare Henrik Ek, teknikjournalist Dagens industri Christian Landgren, grundare Berget AI Carl-Henrik Söderberg, sparekonom Nordnet Donald Trump, president USA Nicholas Carlini, forskare Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • July 24 · 27 min

    Tio år av turbulens – är Storbritannien ett land i förfall?

    Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomi I veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han. Beskrivs som “mjuk vänster” ”Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos. Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexit Enligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage. Relationen med Sverige ”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • July 17 · 26 min

    Stora förändringar föreslås – ”fler spel blir förbjudna”

    Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord när det gäller spel och vadslagning. Men mycket av spelandet här i Sverige sker på olicensierade sajter. Många bolag utanför systemet År 2019 stöptes den svenska spelmarknaden om, spelmonopolet övergick i ett licenssystem. Målen var bland annat att skydda konsumenter från missbruk och få fler spelbolag att skatta i Sverige; minst 90 procent av bolagen på den konkurrensutsatta marknaden skulle ingå i systemet. ”Staten har misslyckats”, säger Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel BOS. ”Många av de olicensierade bolagen riktar sig med kirurgisk precision mot Sverige, men har ändå lyckats komma undan tillsynsmyndigheternas verktyg”. Oroande utveckling bland unga män Många av de som söker hjälp för sitt spelande spelar på nätcasinon. ”Vi ser många som spelar på de allra snabbaste spelformerna”, säger läkaren Anders Håkansson. ”Enorma summor” spelas bort Många med spelmissbruk drar också på sig stora skulder. ”När spelande blivit ett stort problem det kan handla om flera hundra tusen, ibland ännu mer. Det påverkar hela livet”, säger Davor Vuleta på Kronofogden. Utredning med förslag på lagändringar Utredaren Marcus Isgren föreslår en rad förändringar för att få bukt med problemen. Bland annat att banker och betaltjänster ska bli tvungna att stoppa betalningar till olicensierade spelsajter. Och om det går att nå sajterna i Sverige, ska de också omfattas av svensk lag. ”Det skulle innebära att fler spel blir förbjudna i Sverige”, säger Marcus Isgren. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin Lunds universitet Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare BOS Marcus Isgren, utredare Programmet spelades in 5 juni 2026. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Showing 1–20 of 36 episodes