
transcript
show notes
Retbacillen har hittat ett perfekt mål.
Kärleksbacillen sitter ensam i parken och tittar på den rosa kvällshimlen. Inget ont anar. Inget försvar uppe.
Perfekt läge för en retgest.
Men Kärleksbacillen låter sig inte rettas. Och när den till slut skickar tillbaka något helt oväntat, fryser Retbacillen helt. Färgen skiftar. Händerna hittar inte varandra. Och ur fickan ramlar något litet ner på gräset.
Något som Retbacillen nog inte visste att den bar på.
En saga om att reta med kärlek, om att inte kunna ta emot det man ger, och om att "na na na na nanaaa" ibland är det närmaste man kommer ett "jag tycker om dig".





